Från tabu till ämne med stjärnstatus

Driven av sin egen frustration tog skolkurator Hilda Johnsson fram ett arbetssätt som inte bara förändrat hennes egen roll på skolan, utan också förebygger psykisk ohälsa bland eleverna.

– Tidigare bollade elevhälsan och lärarna ansvaret för eleverna mellan sig.  Nu är vi ett team som ser till våra elever. Det är ett helt nytt sätt att jobba på!

– Hej Hilda! Hur mår du? Är det dags för Hildakunskap snart?

En flicka springer fram för en kram. Snart har Hilda en hel klunga av barn kring sig som vill prata, kramas eller visa något för henne.

– Jag känner mig som en rockstjärna varje gång jag går över skolgården, säger Hilda Johnsson och skrattar.

För två och ett halvt år sedan visste ingen vem hon var – och de elever som gick till henne för enskilda samtal höll det hemligt. Vad har hänt?

Hilda Johnsson började som kurator på Vikingstad skola, utanför Linköping, för tre år sedan. Då hade tjänsten just utökats från 13 till 40 procent. Men Hilda var inte nöjd. Hon ville ha heltid, i stället för de många deltidstjänster på fem olika skolor med ansvar för upp till 1 000 barn som hon hade då.

– Att arbeta så gav mig visserligen en stor insikt i hur olika skolor fungerar, men det var inte hållbart. Under sådana premisser kan man bara jobba åtgärdande.

Hilda ville utrusta eleverna i deras vardag och inför deras framtid. Främja, förebygga och bli mer synlig på barnens spelplan.

Hon bad sin rektor på Vikingstad skola, Sara Skagerström, om utökad tjänst och fick en utmaning till svar: ”Visa mig då vad du tänker göra av den tid du får!”

Hilda började med att göra en analys av skolans nuläge och behov. Utifrån observationer, enkäter, samtal med pedagogerna och med egna studier av aktuell forskning tog hon fram ett underlag, som mynnade ut i ett förslag om att arbeta temabaserat kring aktuella psykosociala frågor.

”Jag vill att barnen ska lära sig att lyssna på sin inre kompass och hitta modet att stå för den.”

I dag går projektet under smeknamnet ”Hildakunskap”, eller kort och gott ”HK”, och har blivit ett permanent arbetssätt på skolan. Det är baserat på sex teman, som kopplas till centrala mål i läroplanen. Varje tema, till exempel grooming eller samtycke, pågår i fem veckor och genomsyrar övrig undervisning. Hilda inleder temat genom att prata med barnen om vad grooming är och vad de ska göra om de blir uppsökta av en äldre person i sexuellt syfte. I ämnet svenska får de exempelvis skriva om företeelsen och i samhällskunskap sätts fenomenet in i ett juridiskt perspektiv.

– Det blir ämnesintegrerat, plus att elevhälsan kommer in i klassrummet.

I dag står det ”normer” på vita tavlan i sexornas klassrum och luften är fylld av viftande händer.

– När jag var liten ärvde jag alla mina kläder av min storebror. När mina kompisar retade mig för att jag hade killkläder sa jag bara att det var det nya modet, säger Emma Olsson-Schill.

Melker Östensson får därefter ordet:

– I vår klass skulle vi inte bry oss om en kille kom i rosa tröja eller grät, då skulle han bli tröstad. Vi skiter i normer, jag har själv gråtit inför klassen.

Tilda Haglund håller med.

– Genom HK har vi blivit en mer sammanhållen klass. Vi respekterar varandra mer och folk vågar vara sig själva. Förut hade alla likadana kläder. Nu vågar man sticka ut, utan att någon säger något.

Eleverna berättar att de inte riktigt visste vad en kurator gjorde förut och att man inte är lika trygg i att prata med någon man inte träffar så ofta.

– Vi har blivit bättre på att säga till när vi mår dåligt. Vi hjälper varann och andra klasser kommer också till oss för hjälp, säger Emma Olsson-Schill.

Medan eleverna resonerar i klassrummet, får både den bisittande läraren och Hilda tillfälle att observera och skaffa stoff till sin bedömning. På så sätt går det att se destruktiva tendenser innan man måste ta till åtgärder. Det är särskilt viktigt med de yngsta eleverna, som inte alltid själva kan sätta ord på hur de mår.

 ”Vi jobbar från flera olika håll för elevernas bästa. Det innebär en trygghet för alla – inte minst för eleverna.”

Hildas tjänst innebär även att vara med på utvecklingssamtal, hålla i studiedagar, att vara med i skolutvecklingsgruppen, leda trygghetsteamet och jobba förebyggande med arbetsmiljön tillsammans med rektor.

– Det är en fantastisk investering att ha en kurator på heltid! Det gör att lärarna kan fokusera på undervisningen och bolla med Hilda om något kommer upp i klassen. Det är en väg till ett hållbart arbetsliv och en likvärdig skola, alla funktioner ska ha samma värde. Mår personalen bra, mår eleverna bra, säger Sara Skagerström.

Även för henne har projektet inneburit en lättare vardag.

– Alla tar ett större ansvar nu. Jag kan vara ute mer i verksamheten och behöver inte hela tiden släcka bränder.

Varför är kuratorn viktig redan på låg- och mellanstadiet?

– Psykisk ohälsa sjunker i åldrar. De behöver den här kunskapen nu, sedan kan det vara för sent! säger Hilda Johnsson.

Hon menar att detta måste ses ur ett större perspektiv.

– Det du är med om som barn påverkar dig ännu när du är 35 år. Om barnen lär sig att reflektera och att det inte är tabu att be om hjälp, kommer psykisk ohälsa hos vuxna att bli ett mindre samhällsproblem på sikt.

Genom Hildakunskapen får barnen med sig verktyg att hantera sin vardag med. En del är av praktisk natur, som hur man tar en skärmdump om man skulle bli utsatt för grooming. Men Hilda poängterar att man inte bara kan ge barnen en hammare, man måste också lära dem att använda den – att eleverna framförallt får lära sig ett sätt att reflektera över hur man själv påverkar och påverkas av andra.

– Jag vill att barnen ska lära sig att lyssna på sin inre kompass och hitta modet att stå för den. Det är lärdomar för livet.

Inte minst får barnen verktyg genom språket; begrepp och gemensamma erfarenheter som hjälper dem att sätta ord på sådant som sker.

– Det är roligt att höra att barnen redan i förskoleklass är uppmärksamma på sig själva. Häromdagen sa de ”Oj, nu gjorde vi visst en höna av en fjäder!” när de analyserade en konflikt, säger Hilda Johnsson.

När lärarna i våras gick igenom de nationella proven hos de sexor som haft Hildakunskap under två år, var det tydligt att de hade fått ett sätt att resonera och reflektera på som stack ut.

Hilda skojar om att hon håller på att fasa ut sin egen tjänst.

– Det är få elever som behöver återkommande samtal nu, mycket löser eleverna själva.

Den stora skillnaden är att också killarna numera söker upp henne. Samtalen handlar i regel om större problem som Hilda följer under en längre tid. Oftast är det hemmasituationen som påverkar killarnas koncentration och beteende.

– Att de har träffat mig ute i klasserna har fått dem att våga komma till mig, det är helt nytt och något jag är jätteglad för! Det är sådant som kan vända männens överrepresentation i självmordsstatistiken.

Hilda Johnsson har startat ett konto på Instagram med tanken att ge föräldrarna en möjlighet att lyfta samma frågor hemma som i skolan.

– Det är en kanal för mig att vara tillgänglig och förklara varför och hur vi jobbar. De undrar såklart varför vi pratar om övergrepp på nätet med elvaåringar. Men om vi inte gör det nu kan det vara för sent längre fram.

Hilda menar inte att skrämma upp föräldrarna, utan i stället få möjlighet att ta emot deras tankar och fungera som ett stöd. Hon poängterar att dagens barn växer upp i en helt annan verklighet än vad vi vuxna har gjort och att vår oförståelse inför barnens verklighet är det stora problemet, inte internet i sig.

– För vuxna är det självklart att kunna skilja på verkligheten och det virtuella. Det är det inte för våra barn. Så, vi kan inte bara fråga dem hur det var i skolan i dag, utan också: ”hur var det på nätet i dag?”

Vikingstad skola har fått statsbidrag för att fortsätta utveckla projektet och Hilda har under det senaste året föreläst runtom i Sverige. Snart kommer det också en bok som syftar till att inspirera skolledare och kuratorer att tänka nytt.

– Även om man inte har en heltidstjänst inom elevhälsan på en skola, kan man plocka russinen ur kakan av konceptet. Sex veckor varje termin är bättre än ingenting.

Men Hilda Johnsson understryker att ett tema behöver pågå under en längre period och att det kräver gott samarbete mellan elevhälsa och lärare.

– Jag är inget jippo som kommer in då och då. Det krävs flexibilitet, prestigelöshet och kreativitet hos lärarna för att kunna arbeta så här. För den som är dokumentstyrd kan det vara svårt.

Ibland har det också inneburit en utmaning att förändra synen hos elevhälsa och lärare.

– Lärarna har huvudansvar för måluppfyllelse och den pedagogiska undervisningen. Kuratorn har ansvar för det psykosociala. Men för att kunna se till hela eleven måste vi samverka, riva väggarna mellan professioner och låta våra roller gå in i varandra.

Hilda upplever att lärarna i dag har mer kunskap om psykosociala problem.

– Vi jobbar från flera olika håll för elevernas bästa. Det innebär en trygghet för alla – inte minst för eleverna. De känner att vi vill dem väl och att vi jobbar för dem.

Hildakunskap

Aktuella teman vävs in i övriga skolämnen som en del av kursplanen.

Valda teman utgår från sådant som är aktuellt för eleverna på skolan, exempelvis relationer på nätet, barns olika livsvillkor och mobbing.

Kuratorn är med i klassrummet och sätter igång samtalen med eleverna. Sedan jobbar läraren vidare med temat i sitt respektive ämne.

Med Instagramkontot @skolkuraterskan vill Hilda Johnsson inspirera andra skolor och föräldrar att fortsätta samtalen om aktuella teman.

Vikingstad skola utanför Linköping är en F–6-skola med 430 elever och 70 anställda. I elevhälsan ingår skolsköterska, koordinator/specialpedagog, logoped, psykolog, kurator samt två rektorer.

 

Läs fler

Zandra Erikshed

Zandra Erikshed

Frilansjournalist och fotograf med bas i Linköping. I det här temanumret har hon mött skolkuratorn Hilda Johnsson och hennes elever på Vikingstad skola utanför Linköping.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant