Skolstress, fritid och vänskap

– Ungdomar funderar mycket över sin hälsa, vad man förväntas klara eller hantera på egen hand och var gränsen går för när man borde be om hjälp. Det säger Elinor Schad som leder ett projekt där unga beskriver hur de upplever sin tillvaro och vad de saknar för att må bra.

Tanken är att projektet ska mynna ut i en webbsida där högstadie- och gymnasieelever kan få hjälp att förstå funder- ingar om sin livssituation och sitt mentala mående. Men också vart man kan söka sig för att få hjälp.

– Eleverna i vår studie vill att en sådan sida ska ha information om stress och stresshantering. De är intresserade av lösningar på sina och andras problem men också av att veta mer om vad som kan anses normalt när det kommer till psykisk hälsa och ohälsa, berättar Elinor Schad.

Elinor Schad är fil. dr i psykologi, legitimerad psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Sedan 2010 arbetar hon på institutionen för psykologi vid Lunds universitet med forskning och undervisning. I ett samarbete mellan Sveriges Psykologförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevkårer samt stiftelsen Företagsam leder hon det projekt som med hjälp av medel från Allmänna Arvsfonden bland annat ska ge underlag för en nätbaserad guide för ungdomar.

– När Psykologiguiden UNG är klar kommer den att vara en sida för unga som är framtagen utifrån sådant de själva lyft fram som viktigt, berättar Elinor Schad.

Guiden blir verklighet först 2020 men hösten 2018 var den första projektrapporten som ringar in elevernas synpunkter på sin livssituation klar. Underlaget till rapporten består av nio enkätfrågor samt en workshop som Sveriges Elevkårer arrangerade i juni 2018 där 270 ungdomar deltog. I nästa steg ska data som bygger på och fördjupar den första analyseras och här har mer än 3 000 ungdomar svarat hittills.

Elinor Schad betonar att undersökningen syftar till att ge en bild av hur gymnasieungdomar ser på fyra områden med skola, vänner, familj och fritid som underlag för vidare kartläggningar av ungdomars livssituation och hälsa.

Undersökningens sex första enkätfrågor (se faktaruta) besvarades via mobiltelefon och rör elevernas eget mående. De bygger på tre av Antonovskys begrepp: hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Tre komponenter som ger en bred bild av hur vi ser på oss själva och världen runtomkring.

– Att uppleva hög grad av KASAM, känsla av sammanhang, vet man ger ökad motståndskraft mot stress, påpekar Elinor Schad.
Under work-shopen fick ungdomarna besvara frågor om positiva och negativa aspekter av de fyra undersökningsområdena. De fick också svara på ytterligare tre enkätfrågor efter workshopen som handlade om vad de skulle vilja att en nätbaserad psykologiguide består av samt vilka strategier ungdomarna själva har för att må bra.

– Slående är dessvärre hur skolan framstår som svår att hantera men även som meningslös. Ungdomarna upplever en hög grad av skolstress men också stress av mer allmän art, relaterad till livet i stort, säger Elinor Schad.

Sammanfattningsvis såg projektgruppen att vänner och familj är det som ger mest glädje och mening i ungdomarnas tillvaro. Det handlar om gemenskap och socialt stöd. Många nämner dock det stressande fenomenet med FOMO – fear of missing out – i umgänget på sociala medier.

– Jag tror att skolor bör skapa mer utrymme att prata om hur sociala medier påverkar oss och hur ungdomarna själva vill att vänskap ska se ut.

Mest positivt med skolan är just kamratskap samt möjligheten att vistas i ett sammanhang med andra elever. Även egen prestation, kunskapsstimulans och relationellt lärande upplevs överlag som positiva aspekter av skolan.

– Å andra sidan framstod prestationsångest som synnerligen negativt, tillsammans med stress och upplevelsen av att inte kunna påverka hur skolan organiserar lärande och undervisning, säger Elinor Schad.  

Hon påpekar att detta är viktiga aspekter av hanterbarhet där skolans bristande organisation ligger bortom den enskilda elevens kontroll. Då positiva och negativa utsagor ställs mot varandra framkommer en bild av elever som önskar prestera väl, men som också lider av prestationsångest och stress. Och här skulle elevhälsan kunna spela en stor roll.

– Psykologers kunskap om pedagogisk psykologi med lärande och utveckling skulle exempelvis kunna användas för att hjälpa lärare att hitta evidensbaserade metoder för hur de kan organisera undervisningen.

Vad gäller området fritid är svaren relativt jämnt fördelade mellan rekreation, återhämtning, egenvald aktivitet och umgänge. Anmärkningsvärt är ändå att så många som 28 procent av eleverna anser att återhämtning är det mest positiva med fritiden. Elinor Schad understryker att skolan har ansvar att fördela arbetet över terminerna.

Negativa aspekter av fritiden handlar om höga krav i skolan vilket hindrar eleverna från att göra sådant de egentligen vill när de är lediga. Resultaten indikerar även att eleverna undviker att vara aktiva eller ha en fritidssyssla på grund av sin psykiska ohälsa.

– Tillsammans ger detta en bild av elever som på grund av bristande återhämtning drar sig undan på fritiden, säger Elinor Schad.

När det kommer till strategier för att må bättre svarar närmare en fjärdedel av eleverna att de umgås med vänner och lyssnar på musik. Att återhämta sig, träna, samt ägna sig åt fritidsaktiviteter utgör tillsammans 27 procent av svaren. En betydande andel (13 procent) svarar att de helt enkelt försöker undvika sina problem.

– Jag tänker att det finns många sätt att återhämta sig från en jobbig dag och att det gäller att hitta det som passar en själv. Så här svarar exempelvis en elev:

”Jag lyssnar på musik och är helst själv för att få tid för mig och för att tänka, det kan vara skönt att vara borta från alla i sin omgivning ibland.”

Undersökningens frågor

Nämn en sak som du har känt är meningslös de senaste veckorna.

Beskriv det roligaste du gjort de senaste veckorna.

Nämn en situation som du inte har kunnat hantera.

När känner du stress?

När känner du som mest glädje?

Vad känns mest meningsfullt i ditt liv just nu?

Om du skulle göra en sajt gällande psykisk ohälsa för unga, vilka ämnen skulle du välja?

Om du en dag inte känner dig på topp – vad gör du för att må bättre?

Är det något ämne/information som du saknar och skulle vilja veta mer om gällande psykisk hälsa?

Läs mer!
www.psykologiguiden.se/ung

 

Läs fler

Eva Selin

Eva Selin

Redaktör för tidskriften Elevhälsa på Gothia Fortbildning där hon också arbetar med innehållet till konferenser för lärare och elevhälsopersonal. Eva är fackpressjournalist i grunden.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant