Föräldradialog förebygger fetma

Med programmet En frisk skolstart Plus kan skolsköterska och lärare i förskoleklass arbeta tillsammans för att förebygga övervikt och fetma hos eleverna. Den stora framgångsfaktorn är samarbetet med föräldrarna.

Åsa
Åsa Norman
Marianna
Marianna Moberg

Förekomsten av övervikt bland barn i Sverige har för- dubblats de senaste tre decennierna. Samtidigt har förekomsten av fetma fyrdubblats. Sedan 2008 har det skett en stabilisering av svenska barns vikt, men på en internationellt sett hög nivå.

I Stockholms län visar statistiken att det sker nära en fördubbling av övervikt och fetma bland pojkar, från det att de fyller 4 till 10 års ålder. Och skillnaderna är stora mellan eleverna i olika kommuner i Stockholm. Störst förekomst av övervikt och fetma finns i de kommuner där föräldrarna har lägst utbildning. Statistik från hela landet visar också att skillnaderna i övervikt och fetma är stora mellan olika socioekonomiska grupper.

I Vägledning för elevhälsan rekommenderas att barn under 12 år som har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds familjestödsprogram. I dag finns ett program för att förebygga övervikt och fetma bland barn i Sverige – En frisk skolstart Plus – som är under vetenskaplig utprövning. Programmet riktar sig till förskoleklassen och började utvecklas för nästan tio år sedan. Sedan dess har 45 skolor använt programmet inom ramen för projektet, och det har utvärderats vid ett par tillfällen med goda resultat. Till exempel kan forskarna se att barnens matvanor i hemmet förbättras – och skolsköters- kor upplever att de får ett värdefullt verktyg för att individanpassa hälsosamtalen med föräldrarna.

”Föräldrar säger att det är väldigt bra att få komma till skolsköterskan och fokusera på sitt eget barn.”

– Föräldrarna är ”gatekeepers” för barnens vanor. Att satsa på föräldrarna är den stora framgångsfaktorn, säger Marianna Moberg som är doktorand på Karolinska Institutet och arbetar med att utvärdera programmet.

En frisk skolstart Plus riktar sig till alla elever i en förskoleklass och består av fyra delkomponenter (se faktaruta). Föräldrarna får ett tryckt informationsmaterial på lätt svenska som beskriver hur de kan interagera med sina barn för att främja hälsosamma mat- och rörelsevanor. Informationsmaterialet finns även på engelska och arabiska. De får också möjlighet att göra ett webbaserat självrisktest för diabetes 2. Lärarna i förskoleklassen får ett undervisningsmaterial med nio färdigplanerade lektioner kring kost och fysisk aktivitet.

Skolsköterskan ansvarar slutligen för den fjärde delkomponenten. Den innebär att föra motiverande samtal med föräldrarna om kost och fysisk aktivitet i samband med de obligatoriska hälsosamtalen.

Marianna Moberg har själv en bakgrund som skolsköterska. Enligt henne är en av de stora vinsterna med En frisk skolstart Plus att programmet ”hakar i” den befintliga verksamheten i skolan.

– Skolsköterskan har mycket att göra. Men man har redan hälsosamtal där man väger och mäter barnen. Det här blir ett sätt att ta sig an det man ser. Man får ett verktyg och en struktur för att gå in i de här samtalen.  

Detsamma gäller lärarna som ofta är tacksamma över de färdigplanerade lektionerna och de genomtänkta arbetsmaterialen, säger hon.

Åsa Norman som är projektledare för En frisk skolstart Plus betonar att föräldrasamtalen – där skolsköterskan använder metoden motiverande samtal – ger goda möjligheter till individualiserade råd och personcentrering.

– Föräldrar som deltagit har sagt att det är väldigt bra att komma till skolsköterskan och fokusera på sitt eget barn. Det är alltså ingen generell insats. Man kanske är orolig för att ens barn äter för mycket. Eller så funderar man över skärm- användningen, eller över ett barn som har ett stort sötsug. Då har man möjlighet att samtala om just det.

Vilka på skolan ska ansvara för programmet? Marianna Moberg betonar att rektor, som har ansvaret för elevhälsan på skolan, behöver ”finnas med på tåget”. Men därefter är det skolsköterskan och förskoleklasslärarna som genomför själva arbetet. I informationsmaterialet som följer med programmet framhålls att det inte är en enskild skolsköterska som ska ansvara för programmet.

– Det är jätteviktigt, säger Marianna Moberg. Även om det handlar om övervikt och fetma, så är ju verkligen lärarna involverade.

Det behövs ingen omfattande utbildning för att arbeta med En frisk skolstart Plus. Lärarna får en enkel lärarhandledning tillsammans med de färdigplanerade lektionerna. Skolsköterskan behöver ha en utbildning i motiverande samtal, något som bland annat Karolinska Institutet erbjuder i form av en tre–dagars–kurs.
Att prata om övervikt och hur eleverna och deras föräldrar lever hemma kan vara känsligt. Där är det en fördel att programmet riktar sig till alla elever i förskoleklassen, framhåller Marianna Moberg.

– Då blir det inte utpekande, eftersom man vänder sig till alla oavsett viktstatus.

”Man får ett verktyg och en struktur för att gå in i de här samtalen.”

Under utvecklingen av programmet har forskarna ändrat en del i upplägget. Bland annat har de insett att det inte alltid är kunskaper om vad som är bra kost som saknas, utan framför allt hur kunskaperna kan omsättas i praktiken.

– Det som vi märkte att föräldrarna behövde stöd i var inte specifikt hur mycket grönsaker mitt barn ska äta. Utan hur jag som förälder kan stötta mitt barn, säger Åsa Norman. Vad kan jag praktiskt göra för att underlätta för mitt barn att äta grönsaker?

Här spelar de motiverande samtalen numera en central roll, eftersom de ger föräldrarna möjlighet att samtala om det som just de upplever är svårt i relation till kost och fysisk aktivitet.

– Många föräldrar i dag vet vad som är nyttigt, konstaterar Marianna Moberg. Men det är svårt i sin föräldraroll att få till det.

Den information som skolsköterskan får under hälsosamtalen kan hon eller han sedan utgå från i det fortsatta arbetet, säger Åsa Norman.

– Man tar ett avstamp i förskoleklass. Utifrån sjuksköterskans profession kan man sedan återkoppla om det behövs. Det här är ett förebyggande arbete för alla, där man som sjuksköterska har en möjlighet att få koll och sedan följa upp utvecklingen över skolåren.

En frisk skolstart Plus har prövats ut och utvärderats i utsatta områden, eftersom forskningen vet att barn i socioekonomiskt svagare miljöer har en högre förekomst av övervikt och fetma. Det här innebär dock inte att programmet behöver genomföras på något speciellt sätt beroende på vilken elevgrupp som deltar, betonar Åsa Norman.

– Det som är positiva föräldrastrategier är positivt för alla. Man tänker inte olika utifrån socioekonomi, men vi har valt att beforska programmet i de här områdena för vi vet att behoven är störst här och här finns familjer som inte tar till sig informationen på annat sätt.

– Men i de motiverande samtalen finns ju möjlighet för skolsköterskan att fokusera på individens förutsättningar, och lärarna kan anpassa lektionsuppläggen beroende på vilka förkunskaper eleverna har.

En friskskolstart Plus

Programmet riktar sig till elever och föräldrar i förskoleklass och består av fyra delkomponenter.
• Föräldrarna får skriftlig information på lätt svenska med evidensbaserade råd om kost och rörelse. Texten finns även översatt till engelska och arabiska.
• Lärarna i förskoleklass får ett material med nio lektioner kring kost och rörelse. I materialet ingår även en arbetsbok till eleverna, för hemuppgifter med föräldrarna.
• Föräldrarna får göra ett webbaserat självrisktest för diabetes typ 2 för insikt om egna hälsorisker.
• Skolsköterskan samtalar med föräldrarna om kost, rörelse och hälsa i samband med hälsosamtalen. Med motiverande samtal kan de anpassas till den enskilda familjen.

Källa: Marianna Moberg och Åsa Norman, Karolinska Institutet.

 

Läs fler

Anna Grettve

Anna Grettve

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant