Omvänd föräldramötet

Att som förälder förstå vad som ingår i elevhälsans uppdrag, vilka professioner som finns representerade och vad skolsköterskan kan och inte kan göra är inte helt lätt. Att utgå från föräldrarnas förväntningar och förförståelse kan vara ett sätt att reda ut begreppen och göra elevhälsoteamet synligt på ett föräldramöte.

Den kontinuerliga kontakten mellan elevernas hem och deras skola sker oftast i vardagens möten mellan föräldrar med elever och lärare samt fritidspedagoger. När elevhälsan får möjlighet att delta i större informationsmöten och andra sammanhang där vårdnadshavare samlas handlar det oftast om att någon dyker upp och presenterar sig så att föräldrarna får ett ansikte att koppla till någon ur elevhälsan. 

Även om någon ur elevhälsan får tid att berätta om vad elevhälsoteamet gör och vad uppdraget för de olika professionerna som ingår i elevhälsan på den egna skolan går ut på är det svårt att veta hur informationen landar hos föräldrarna. Inte sällan sitter de som passiva mottagare under ett möte där de ska ta in så mycket information som möjligt. Inte många vill (eller vågar) ta tid i anspråk att ställa frågor vilket gör det ännu svårare för den som förmedlar informationen att veta om det man sagt har gått fram som önskat. För att information om elevhälsan ska nå fram och bli givande för alla som deltar krävs något mer. 

Kooperativ lärande

Eleverna är ofta vana vid att arbeta på många olika sätt och det kan vi använda oss av i mötet med föräldrarna. Ett sätt handlar om att applicera ”kooperativt lärande” på föräldramötet. Det kooperativa sättet att utveckla kunskap används i en hel del svenska skolor, särskilt i mötet med yngre elever. Det bygger på strukturer som gör det möjligt för varje elev att ta ansvar för gruppens gemensamma lärande. Eleverna arbetar tillsammans under strukturerade former där var och en får möjlighet att bidra med sina kunskaper och tankar så att alla i gruppen kan komma så långt som möjligt i sitt lärande. 

”I stället för att börja med att informera och sedan be om klargörande frågor börjar vi i andra änden genom att fråga efter föräldrarnas förväntningar på elevhälsan.”

Det här sättet att arbeta fungerar förstås lika bra med äldre elever och varför inte med vuxna på ett föräldramöte! Så istället för att en representant för elevhälsan eller klassens lärare eller mentor redogör för elevhälsans arbete kan vi involvera föräldrarna genom att använda någon av de strukturer som bygger på kooperativt lärande. I den här artikeln kommer jag att presentera två av dem.

Elevhälsans uppdrag

I det första exemplet träffar skolsköterskan eller någon annan ur elevhälsan föräldrarna för att presentera vad elevhälsan gör, kanske som en punkt i ett större informationsmöte om skolans verksamhet. Här finns många föräldrar samlade och vi vet av erfarenhet att få ställer frågor som skulle kunna underlätta interaktion om sammanhanget är för stort.

I stället för att börja med att informera och sedan be om klargörande frågor börjar vi i andra änden genom att fråga efter föräldrarnas förväntningar på elevhälsan. Arbetet genomförs då utifrån den kooperativa strukturen Mötas på mitten vilket gör det möjligt för en större grupp föräldrar att tänka tillsammans och formulera sina tankar högt.  

Dela in föräldrarna i grupper om fyra personer per grupp. Dela ut en penna och ett papper per person. Be alla föräldrar att under tre minuter skriva ner sina förväntningar på skolans elevhälsoteam.

Avbryt skrivandet efter utsatt tid och låt varje grupp diskutera vad de skrivit. Inom fem till tio minuter får de sedan sammanställa sina gemensamma förväntningar och skriva ner dem på ett papper.

Därefter får varje grupp redovisa vad de kommit fram till så att alla får ta del av alla funderingar. Man kan låta en grupp i taget ta upp en sak de funderat över för att sedan lämna över till nästa grupp så att alla får bidra med något hellre än att en grupp redovisar alla sina tankar på en gång. 

Läraren eller skolsköterskan eller någon annan representant för skolan/elevhälsan sammanställer föräldrarnas funderingar på tavlan och delar vid behov in dem i sådant som ingår i elevhälsans arbete och sådant som inte tillhör elevhälsans uppdrag. Utifrån den sammanställda förförståelsen kan man sedan komplettera med mer eller annan information om elevhälsans arbete. Det man inte kan svara på där och då kan man be att få återkomma till i någon form, kanske via mejl.  

Elevhälsans professioner

I mitt andra exempel ska elevhälsan presentera sig och sitt arbete inför en mindre grupp föräldrar, som exempelvis föräldrarna till barn i en enskild klass. Är de fler än 25 så bör gruppen delas innan nästa gruppindelning görs. 

Den här gången kan det exempelvis handla om vem i elevhälsan som gör vad. Det tar vi reda på med hjälp av den kooperativa strukturen Karusellen där alla föräldrarna involveras i diskussioner och kan ta del av varandras tankar. 

Dela in föräldrarna i grupper med fem personer per grupp och ge varje grupp en tuschpenna, olika färger till respektive grupp. På lika många bord som det finns grupper har ni i förväg placerat ett stort papper där ni skrivit dit de olika professionerna som finns inom elevhälsan på er skola. En för varje bord: exempelvis skolsköterska, skolkurator, skolläkare och så vidare. Anpassa texten på de olika borden utifrån hur elevhälsoarbetet är organiserat på er skola. 

Föräldramöte
Foto: Getty Images

Grupperna med föräldrar fördelas nu så att varje grupp har varsitt bord att arbeta vid. Uppgiften blir att diskutera vilka förväntningar man har på det som är skrivet på lappen på bordet. Förväntningarna man har på exempelvis skolsköterskan skrivs med gruppens färgade tuschpenna. Efter fem till tio minuter uppmanas varje grupp att förflytta sig till nästa bord med sin färgpenna. Där kan de läsa vad den förra gruppen skrev om skolkuratorns roll innan man diskuterar om man vill komplettera med andra tankar. Vid det första bordet kan grupperna behöva mer tid än i slutet då man mest kompletterar det som andra redan skrivit.

På det här sättet flyttar grupperna runt tills alla har reflekterat vid varje papper. När alla har besökt alla bord ber ni varje grupp – en i taget - läsa vad som står just där de befinner sig. Finns tid kan någon också sammanfatta på tavlan. Skolsköterskan eller annan representant från elevhälsan kan där och då bemöta olika förväntningar. Komplettera med sådant som inte kommit upp eller förklara varför somligt som nämnts inte ingår i elevhälsans uppdrag. Be att få återkomma med information kring sådant ni kan behöva ta reda på mer om.

Alla engageras

På ett kooperativt föräldramöte är alla aktiva. Alla utmanas att tänka till och dela med sig av sina tankar vilket skapar engagemang och delaktighet. Elevhälsoteamet får en tydlig bild av hur föräldrarna tänker om deras arbete och kan därmed bli bättre på hur och vad man förmedlar vidare till föräldrarna. 

Visst kan det kännas läskigt att testa något man aldrig har gjort förut. Kanske kan ni få draghjälp av någon lärare på skolan som redan arbetar med kooperativa strukturer? 

Att först prova upplägget på en grupp lärare kan också vara en idé. Det är ju faktiskt inte alltid solklart för alla som jobbar på skolan exakt vad som ingår i elevhälsans uppdrag och vad som inte hör dit. 
I min klass var föräldrarna vana vid traditionella föräldramöten där läraren informerade om viktiga datum, utflykter, frånvarorapportering och annat. I höstas provade de Mötas på mitten samt Karusellen och fick prata med varandra om tankar, förväntningar och farhågor. Självklart var jag orolig för hur de skulle reagera inför ett nytt sätt att dela information och tankar men alla deltog och den positiva utvärderingen talade i efterhand sitt tydliga språk. Hädanefter blir det bara kooperativa föräldramöten hos mig. 

All annan, mer praktisk information, för elevhälsans del om vilka professioner som ingår på er skola med namn, kontaktuppgifter och tillgänglighet, kan man lika gärna sammanställa i ett mejl att skicka ut eller på ett papper att dela ut på föräldramötet och för eleverna att ta hem. 

Bok- och webbtips

En grundbok i kooperativt lärande av Niclas Fohlin, Anneke Moerkerken, Lisa Westman och Jennie Wilson (Studentlitteratur, 2017).

Kooperativt lärande av Spencer Kagan och Jette Stenlev (Studentlitteratur, 2017).

kooperativt.com är en blogg om kooperativt lärande där Anna Jacobsson gästbloggar med jämna mellanrum. Den drivs av Niclas Fohlin, Lisa Westman och Jennie Wilson som man också hittar i gruppen ”Kooperativt lärande” på Facebook. 

Bloggen kooperativtlarande.se drivs av Anneke Moerkerken som också finns på Facebook i gruppen ”Kooperativt ledande KL”.

Digitala verktyg

Om ni har tillgång till en lokal med projektor och wifi kan de kooperativa strukturerna effektiviseras genom att föräldrarna använder mobiltelefoner och lärplattor för att skriva in gemensamma förväntningar i digitala verktyg som kan kopplas till och visas på storbildsskärm.

På så sätt kan föräldrarnas tankar sammanfattas utan att grupperna muntligt behöver redovisa vad de kommit fram till.

Via whiteboard.fi kan den som leder ett kooperativt föräldramöte göra ett forum för mötet genom att skapa en ”new class”. I Mötas på mitten blir detta ett enkelt sätt för grupperna att dela med sig av sina svar. De avges i skrift för hand vilket kräver att alla grupper har en läsplatta att tillgå.

Har man det kan en förälder i varje grupp öppna en länk i webbläsaren och gå med i mötet genom att ange en kod. Alla gruppers svar syns omedelbart på en whiteboard som kopplas till mötesledarens skärm.

Via sv.padlet.com skapar man en slags anslagstavla som alla mötesdeltagare kan se. När mötesledaren skapat sin Padletvägg via en länk behöver man göra vissa inställningar för att föräldrarna ska kunna skriva. Det gör man under Dela – Personer & sekretess – De som har tillgång kan skriva. Genom att klicka på Dela/exportera/inbädda skapas en QR-kod som mötesdeltagarna skannar av för att komma till en gemensam Padlet. För att presentera vad mötet kommit fram till i exempelvis övningen med Karusellen kan man skapa en hylla på Padlet och namnge olika spalter för exempelvis skolsköterska, kurator och så vidare, så kan föräldrarna fylla på med det som framkommit.

Läs mer på: lrbloggar.se/annikasjodahl/vad-ar-padlet-och-hur-kan-du-anvanda-det-undervisningen/​

 

Anna Jacobsson

Anna Jacobsson

Utbildad lärare för grundskolans senare del och gymnasiet. Hon har 12 års erfarenhet av att arbeta som lärare i svenska och SO på mellanstadiet och högstadiet. Anna har också arbetat som arbetslagsledare och förstelärare inom IKT i flera år. I dag är Anna förstelärare i årskurs 7 och 8 på Björkenässkolan i Löddeköpinge som tillhör Pysslingen Förskolor & Skolor och har tidigare arbetat på Vittra Landborgen. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant