Samarbete med frånvaroexperterna

Det är svårt och mycket kan gå fel när skolan vill nå fram till vårdnadshavare. Speciellt när det rör en elev som skolan upplever har svårigheter. Och kontakten med föräldrar till elever med problematisk skolfrånvaro kan bli extra svår. Då är en bra utgångspunkt att se elevens vårdnadshavare som experter på sitt barn och att skolan förmodligen kan lära av dem.

Föräldrar och yrkesverksamma i skolan befinner sig i helt olika situationer och har olika uppgifter i mötet med en elev med problematisk skolfrånvaro, kanske till och med hemmasittande. Som yrkesverksam kan och bör du lämna uppgiften på jobbet. För föräldrar är det en dygnet runtuppgift som kan vara tung och slitsam, psykiskt och fysiskt. Familjen har ofta lång erfarenhet av dålig kommunikation, misslyckade insatser och möten som inte gett något. De har ofta upplevelsen av att ha, eller har faktiskt, blivit kritiserade i sitt föräldraskap. Så det gäller att skolan bjuder till när den bjuder in.

Då är det viktigt att skolan visar, vill och tar till vara på föräldrarnas kunskap om sitt barn och hur de hittat fungerande lösningar. Dessutom, för elever som är mycket hemma, har ofta föräldrarna mest kontakt och tid med eleven. Det kan skolan bygga på.

”Nu är det ju så att det finns skolplikt, det är ert ansvar som föräldrar att se till att ert barn kommer till skolan.” (Anonym skolrepresentant)​

Det finns en rad påståenden som föräldrar inte ser som konstruktiva. Undvik dessa så får ni större chans att skapa ett förtroendefullt samarbete med hemmet. 

Att förklara hur skolplikten fungerar för föräldrar till barn som upplever skolsituationen övermäktig, uppfattas anklagande och stressande. Den förtvivlan, skuld och skam som följer av att ha ett barn som inte gör som alla andra är redan tung att bära. Föräldrar känner till skolplikten. Alla elever känner till skolplikten. Däremot ser föräldrar i efterhand att det var fel att i pliktens namn pressa sitt barn till skolan, eller misslyckas med det. Föräldrarna hade behövt att någon från skolan, kanske från elevhälsan, tydligt uttryckte att skolan tar ansvar för att utreda, stötta och samarbeta kring eleven: Det föräldrarna behöver är inte pressande argument utan fokus på att identifiera vad som kan få eleven tillbaka.  Drömbemötandet skulle vara något i stil med:

Nu har Kalle en övermäktig skolsituation. Skolan fungerar uppenbarligen inte för honom eftersom han undviker den. Det här är i första hand vårt (skolans) ansvar att utreda och kartlägga eftersom stor frånvaro medför en risk att inte nå kunskapskraven, det är också något som enligt skollagen kan kallas problem i skolsituationen. Det innebär att vi i skolan skyndsamt måste utreda om Kalle har behov som vi inte har mött, om han behöver stöd. Vi vill gärna bjuda in er som är experter på ert barn i den dialogen. ​

Bristfällig frånvarokontroll

Många föräldrar vittnar tyvärr om att deras barn trots omfattande och problematisk frånvaro går under skolans radar. Det finns skolor som inte hör av sig om frånvaron eller gör det först när den redan är på tok för omfattande. Det kan gå veckor, ibland månader innan skolan reagerar trots att föräldrarna i vissa fall själva sökt kontakt.

Självklart vill föräldrarna att skolan reagerar tidigt på frånvaro, anmäld och oanmäld. Men man önskar sig inte ett anklagande eller ifrågasättande förhållningssätt utan nyfiket intresserade frågor som utgår från tanken att det kanske kan vara något i skolans miljö som orsakar frånvaron. Och den kontakten bör tas så fort eleven börjar ha ett avvikande frånvaromönster, som att vara borta vissa dagar eller under vissa lektioner. Att skolan ser över sitt frånvarorapporteringssystem och arbetar strukturerat med närvaron är därför oerhört viktigt. 

Inte skolans ansvar

En skola som hävdar att de inget kan göra förrän föräldrarna ser till att få sitt barn till skolans lokaler signalerar att man inte tar ansvar för förändringar i skolmiljön som skulle kunna leda till att eleverna kommer tillbaka. 

”Vi ser inga problem i skolan, så det är nog ni i hemmet som behöver stöd.” (Anonym skolrepresentant)

Detta trots att det enligt den brittiska forskaren Reid är skolrelaterade faktorer som oftast är den utlösande faktorn för hög frånvaro och orsaken till ökande frånvaro. Alltså är det direkt kontraproduktivt att tvinga en elev tillbaka till en skola som inte fungerar. Först måste skolan kartlägga och utreda orsakerna till frånvaron, sätta in relevanta åtgärder som bygger på vad kartläggningen visar och se till att bygga en tillitsfull relation med eleven och föräldrarna. Den relationen behövs för att skolan ska kunna initiera förändringar som eleven kan tro på. Först därefter kan samarbetet för att få eleven till skolan börja.

Vi har gjort allt!

I sina kontakter med skolan möter föräldrar inte sällan attityden att man redan har gjort allt. Något som uppenbarligen inte kan stämma om eleven fortfarande inte förmår delta i undervisningen. 

En del elever kan ha stora problem på individuell nivå eller i samspelet med andra. Allt är förstås inte upp till skolan att lösa utan kan kräva kontakter med vård eller socialtjänst. Men skolan och elevhälsan har en viktig roll i att upptäcka om något inte står rätt till och kan lotsa familjen på vägen till rätt stöd. Och medan eleven eller familjen får hjälp av andra aktörer, behöver skolan arbeta vidare med utredning och kartläggning för att bygga en tillitsfull relation med föräldrar och elev. 

Skolan måste också ha och förmedla tydliga strukturer för möten där föräldrar och elev är införstådda med mötesagendan liksom i hur och när uppföljning kan ske. 

Oro och förutsägbarhet

Att skolan enbart förmedlar att de har läget under kontroll och inte är oroliga betyder ingenting för föräldrar till elever med problematisk skolfrånvaro. Så länge eleven är orolig så kommer problem att uppstå, det är eleven som måste få kontroll. Här kan elevhälsan behöva kliva in och säkerställa att eleverna får den tydlighet och förutsägbarhet de behöver för att klara sin skolgång. För elever som har behov av tydlig information och en förutsägbar skoldag kan frågeord, bilder och länkar specificera syfte, tid och plats med aktiviteter som går utanför ramen i skolans vardag. 

”Får ni bara barnet till skolan, så kommer vi att fixa så att det fungerar.” (Anonym skolrepresentant) 

Det kan också handla om att eleven har någon person som hen litar på att vända sig till i skolsituationer som tenderar att bli övermäktiga. Det kan också behövas en reträttplats, en överenskommelse om vart eleven ska ta vägen eller göra i övermäktiga situationer. 

När inte detta är på plats, kan en skoldag, för att inte tala om schemabrytande aktiviteter, dränera dem på all energi. De kommer hem som en urvriden trasa eller ett monster. De kan behöva flera dagar för att återhämta sig efter oförutsägbara aktiviteter och krävande samvaro 

Tro på föräldrar som berättar om dessa situationer, om reaktioner som kommer efter skoldagens slut. Bemöt dem inte med: ”Kalle var så glad och intresserad på utflykten, vi förstår inte vad ni menar”. 

Problem i hemmet


Inte sällan får föräldrar höra att skolan inte ser några problem, så det är nog hemmet som behöver stöd. Då är det viktigt att komma ihåg att det kan finnas sådant som skolan inte ser, till exempel resan till skolan, samvaron med många andra, otydliga uppgifter, hög ljudnivå med mera som kan dränera elever på energi. Det är därför det uppstår problem i skolsituationen. Alla elever vill lyckas. De biter ihop tills det inte går längre. En del får sitt sammanbrott eller utbrott redan i skolan, andra biter ihop mer än de förmår och får sammanbrott och utbrott eller kollaps hemma. Där man är trygg är det lättare att vara sårbar, så hemma vågar man reagera och visa känslor på ett annat sätt än i skolan. Så även om vi inte ser signalerna i skolan, så kan det vara där orsakerna till problemen och frånvaron finns.

Om skolan kan undvika de här fallgroparna finns alla förutsättningar för en tillitsfull relation till föräldrarna. Det kan tyckas krävande, men spar i slutänden energi och tid för såväl skola som föräldrar. Det ger en bra grund för ett samarbete som syftar till att skapa reella möjligheter för elever med lång frånvaro att kunna komma tillbaka till skolan och fullfölja sin skolgång.

Referens

Reid, K (2008), ”The causes of non-attendance: an empirical study.” Educational Review 60, no.4: 345–357.

Framgångsfaktorer

• Utgå från att föräldrar gör så gott de kan.

• Sakna eleven. Låt familjen förstå att ni inte har glömt dem. Håll kontakt på olika sätt och informera om vad ni gör för eleven och vad som pågår i skolan. 

• Kommunikation. Anpassa er till vad som fun-
gerar för familjen, vilken kommunikationskanal föredrar de? Erbjud hembesök, möten utanför skolan och kontorstid.

• Kontaktperson. Vem som kan ta på sig att hålla kontakt med hemmet beror på hur skolan och elevhälsan är organiserad. Viktigt är att vårdnadshavare och elev har förtroende för skolans kontaktperson som också måste ha förmåga och mandat att sköta kontakten. 

• Vad kommunicerar vi? Tänk på att allt vi gör kommunicerar något! Hur vi talar om eleven, vårt kroppsspråk, vilket mötesrum vi använder, hur ofta vi hör av oss, vilka ord vi väljer.

• Snabbt och ofta. Var snabb i kontakten kring ett barn med avvikande frånvaromönster och hör av er ofta. Muntlig kommunikation hellre än skriftlig. Återkoppla efter samtal och möten, gärna skriftligt så vårdnadshavare kan se om ni är överens om vad som sagts.

• ”Oresonliga” vårdnadshavare? Om skolans representanter tycker att situationen är jobbig är det bra att tänka sig in i föräldrarnas situation som ofta under lång tid oroat sig för sina barn dygnet runt. Alla föräldrar har helt enkelt inte ork eller förmåga att hantera situationen på ett bra sätt. ​

• Tydlig och flexibel. Meddela mötestider i god tid med plats, längd, agenda, placering och fråga efter föräldrarnas förväntningar och vad som fungerar bäst för dem. 

• Andra aktörer. Var ödmjuk och fråga gärna om de hellre skulle vilja prata med någon annan i skolan. Bjud tidigt in socialtjänsten som får klargöra sin roll och informera om vad de kan erbjuda. Då kan man ofta slippa den friktion i samarbetet som kan uppstå vid en orosanmälan.

• Tipsa om stöttande nätverk och efterfråga om någon annan person i familjens omgivning kan vara med som stöd i samarbetet? Någon som föräldrar och elev litar på, en tränare, scoutledare, morbror eller vän?

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är en blogg, en ideell förening och en verksamhet för social hållbarhet för barn och unga. Prestationsprinsen har tagit fram en process för att strukturerat förebygga och bryta frånvaro. Processen har fokus på att upptäcka, kartlägga och följa upp, något som ofta brister enligt Skolinspektionen. Modellen bygger på många års arbete med frånvaro och hemmasittande som utbildare, konsult, utredare och opinionsbildare.

Läs mer på: prestationsprinsen.se

Aggie Öhman

Aggie Öhman

Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på marknadsföring och kommunikation. Studier hon kompletterat med specialpedagogik och psykologi. Genom Prestationsprinsen utbildar, handleder och processleder Aggie föräldrar, skolfolk och kommuner i syfte att arbeta effektivare med, sprida kunskap om och förståelse för behoven hos barn, unga och vuxna som gör, tänker och känner ”annorlunda”. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant