Samling runt barnen

När samarbetet brister mellan olika aktörer för stöd till barn i behov är det   barnen som kommer i kläm. Det gör man något åt i Falun som arbetar utifrån en skotsk samarbetsmodell, där även föräldrarna är involverade.

Tillsammans för varje barn” är ett långsiktigt förändrings- och utvecklingsarbete i Falun som bygger på en modell från Skottland. Genom att förbättra samverkan mellan föräldrar och personal inom skola, socialtjänst och sjukvård, ska barnen fångas upp i ett tidigt skede och erbjudas den hjälp de behöver, istället för att bollas runt mellan olika instanser.

Arbetet drogs igång i början av 2017 av skolchefen i kommunen tillsammans med chefen för socialförvaltningen.

”I de fall vi velat lyfta elever i konsultationsteamet har vi behövt samtycke från vårdnadshavare, och det är hittills ingen som har tackat nej.”

En förstudie av utvecklingsarbetet startades i form av ett konsultationsteam i ledarskap av en samfinansierad samordnare, med rektorer, elevhälsa, socialförvaltning, barn- och utbildningsförvaltning samt landstinget Dalarna. Arbetet utvärderades och lärdomar och erfarenheter togs sedan med i planeringen av projektet.

– Fokus ligger på barnets behov utifrån ett helhetsperspektiv istället för på organisationens behov och resurser, berättar samordnaren Meg Wallin, som även är utvecklingsledare. 

Hennes roll är att leda, koordinera och ha en helhetssyn. 

– Konsultationsteamets arbete har gjort att vi kunnat identifiera vilka behov som finns i Falu kommuns verksamheter och vad som behöver åtgärdas. Det handlar om att ha en samsyn och gemensam vision över förvaltningsgränserna med barnets behov i fokus, menar hon.

De utmaningar som har uppkommit har haft att göra med strukturen utifrån det tänk som funnits tidigare, det vill säga att var och en arbetar utifrån sin egen agenda och budget. 

– Verksamheterna behöver närma sig varandra och ta ett gemensamt ansvar och helhetsgrepp för att motverka att barn och unga hamnar mellan stolarna. Fokus måste vara på barnets behov utifrån ett helhetsperspektiv och inte organisationens behov och resurser.   

Enligt Meg Wallin finns det ett stort engagemang och målmedvetenhet från samtliga verksamheter och aktörer, och projektet har upplevts som mycket positivt av föräldrarna, som hon menar känt ett behov av mer stöd än de tidigare kunnat få.

En viktig del i projektet är att både barn och föräldrar ska ha så kallade trygghetspersoner att vända sig till när det finns en oro för barnet. Det kan vara BVC-sköterskan eller för de äldre barnen, rektorn.

Allt enligt den skotska förebilden. 

När barnet eller ungdomen behöver insatser från fler än en verksamhet ska en gemensam handlingsplan för barnet upprättas, som är ”ägd” av samtliga involverade.

Anette Blomqvist är rektor vid Hälsinggårdsskolan i Falun och har varit med i projektets konsultationsteam sedan starten. Hon tycker att samverkan mellan skola, socialtjänst och primärvård förbättrats betydligt och att de har blivit bättre på tidiga insatser. 

– Det kan handla om barn i unga år, men även att vi agerar snabbt när någon äldre elev börjar falla ur. Vi har även fått ett ökat samarbete med andra myndigheter, menar hon.

Föräldrarna behöver inte heller gå på lika många möten, och de har vågat lämna över till skolan i förtroende om att de ska få mer hjälp.

Snabbare insatser

Ärenden har påskyndats hos BUP och de olika professionerna har fått en bättre förståelse för varandras uppdrag. 

En insikt har varit att kompetensen hos elevhälsopersonal som skolpsykologer och specialpedagoger skulle kunna användas mer än tidigare, innan BUP kopplas in.

Samarbetet med föräldrarna tycker Anette Blomqvist har fungerat bra och hon upplever att de är positiva till att få så mycket hjälp och stöd som möjligt. 

– I de fall vi velat lyfta elever i konsultationsteamet har vi behövt samtycke med vårdnadshavare, och det är hittills ingen som har tackat nej, säger hon. 

Hälsinggårdsskolan var den första skolan att bli del i konsultationsteamet, nu är sex ytterligare skolor med i projektet samt flera förskolor.

Nästa steg är att ett operativt arbete tar vid, bland annat i form av familjeteam med skolsköterska, specialpedagog, socialsekreterare, arbetsterapeuter med flera som ska arbeta tvärprofessionellt i samverkan med särskilda trygghetspersoner. Till en början – och i linje med den skotska modellen – arbetar man i det utvalda pilotområdet som består av en skola och två förskolor inom samma upptagningsområde.

Skottlandsmodellen

• Modellen går ut på att förbättra barn och ungas psykiska hälsa och är en samordnad arbetsform mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

• Med skolan/förskolan som bas, har man förstärkt verksamheten med socialtjänst och hälso- och sjukvård för att kunna arbeta proaktivt med barn och unga.

• Utgår från barnets behov. Tanken är att samhällets skyddsnät ska kunna fånga upp alla barn och unga som behöver det.

• I Skottland har man ett gemensamt uppdrag, organiserat under en gemensam ledning med gemensam budget.

• Läs mer: www.gov.scot/Topics/People/Young-People/gettingitright

”Tillsammans för varje barn”

​• Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen i Falu kommun har i samverkan med landstinget Dalarna inlett ett gemensamt utvecklingsarbete i syfte att förbättra samverkan och kunna erbjuda tidigare och mer kvalitativa insatser för barn och unga. 

• Som ett led i det långsiktiga och övergripande utvecklingsarbetet startades ett pilotområde för att testa och utveckla nya arbetssätt, som sedan kan användas i ordinarie verksamheter. 

• Huvudfokus är förändringarna i det operativa arbetet, där verksamheterna möter falubon.     Det dagliga arbetet och arbetet med att utveckla riktlinjer för spridning av nya arbetssätt sker parallellt, delvis överlappande och i tät kommunikation.

• När eleven behöver insatser från fler än en verksamhet ska en gemensam handlingsplan upprättas, som är ägd av samtliga involverade. I planen delas information om barnet efter samtycke av vårdnadshavare.

 

Ann-Cathrine Johnsson

Ann-Cathrine Johnsson

Frilansjournalist med inriktning på forskning inom skola, medicin/hälsa och hållbarhet.
 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant