Samlad barn-, elev- och familjehälsa

– I vårt uppdrag har alltid ingått att arbeta förebyggande och politikerna har förstått hur viktig verksamheten är.

Det säger Jessica Roström, avdelningschef för Familjehälsan i Region Kronoberg där ett särskilt team fått extra resurser för att utöka stödet till skolorna i regionens åtta kommuner.

I Region Kronoberg finns sedan drygt sex år tillbaka Barn- och ungdomshälsan, en första linjen-verksamhet som började arbeta för att barn och unga 6–18 år med lätt till måttlig psykisk ohälsa och deras familjer skulle få stöd. 2015 slogs Barn- och ungdomshälsan ihop med mödra- samt barnhälsovårdspsykologer, det centrala barnhälsovårdsteamet samt barnlogopeder under namnet Familjehälsan.

– Sammanslagningen gjordes för att tydligare signalera vår samverkan för barn 1–18 år men också för att underlätta för familjerna som nu fick ett ställe med samlade resurser att gå till, säger Jessica Roström.

Uppdraget att möta och stötta barn och ungdomar upp till 18 år med lätt till måttlig psykisk ohälsa samt deras familjer var och är detsamma liksom den tydliga inriktningen på främjande och förebyggande insatser.

– Men när barn- och ungdomshälsan startade fick vi en sådan rusning av patienter att vi inte riktigt mäktade med att arbeta så förebyggande som vi ville, säger Jessica Roström.

I höstas togs därför beslut om extra pengar för att utöka den förebyggande delen av verksamheten. Och det handlar inte om något tidsbegränsat projekt. Verksamheten ska permanentas och fem till sex personer ska jobba halvtid med tydliga preventiva insatser mot elevhälsan och primärvården.

– De styrande i vår region har förstått att det förebyggande arbetet är en viktig del i verksamheten och för regionens barn och unga, säger Jessica Roström.

”Vi vet att förändring och stöd som sker i barnets var-dag är det som ger bäst effekt på sikt.”

Första linjen-verksamheter finns förstås på andra håll i landet men kan vara organiserade på många olika sätt. Ibland i anslutning till BUP, ibland till primärvården. I Region Kronoberg hör verksamheten till barn- och ungdomskliniken och har lokaler med central placering i Växjö och på barnmottagningen i Ljungby.

– Det ska vara lätt att hitta oss och få kontakt, säger Jessica Roström.

En del av verksamheten går ut på att agera konsultativt för de bortåt 130 grund- och gymnasieskolor som finns i regionens åtta kommuner. Det kan handla om att en kurator eller skolsköterska sett hur problem med självskadebeteende, oro, ångest och ätstörningar eskalerat. Men det kan också handla om att få råd gällande en enskild anonymiserad elev.

– Vi pratar om vad skolan redan gjort, hur de tänker framåt, vad vi kan tillföra och när det kan vara aktuellt med remitteringar, berättar Jessica Roström.

En annan gång kan en skola ha problem med en särskilt stökig klass där insatser från skolan och elevhälsan inte får effekt. Då kan någon från teamet komma till skolan och träffa pedagoger och elevhälsan för handledning.

– Pedagogerna kan redan oerhört mycket men behöver ibland bekräftelse på hur de ska tänka, inte minst när det kommer till anpassningar, påpekar Jessica Roström.

”Det ska vara lätt att hitta oss och få kontakt.”

I teamet på Familjehälsan ingår redan kuratorer, psykoterapeut samt psykolog där en i teamet dessutom är knuten till BUP på halvtid. Nu pågår alltså rekrytering av ännu en person med hög kompetens och erfarenhet av att möta barn, familjer och skolpersonal.

– Före sommaren hoppas vi ha kommit igång med kartläggningar som kan svara på vad olika skolor och områden i regionen kan behöva vår hjälp att jobba förebyggande med, berättar Jessica Roström.

Det handlar om att prata med rektorer och elevhälsopersonal på enskilda skolor och deras nätverk för att ringa in områden att jobba med. När detta är gjort vet man mer om vilken typ av riktade insatser som är aktuella i form av föreläsningar, korta uppdrag och konsultationer. Det kan exempelvis röra handledning i form av psykoedukation kring viss problematik eller utvecklingspsykologiska faser. Andra gånger kan skolan vilja ha stöd i att prova en viss modell eller arbetssätt, kanske i form av reflekterande team.

– Samtidigt måste vi fundera på var gränsen går mellan våra insatser och elevhälsans uppdrag, säger Jessica Roström.

Det ena ska inte utesluta det andra, teamet ska vara ett komplement till elevhälsans verksamhet runtom i regionen, som bidrar till hälsofrämjande och förebyggande insatser på skolorna.  

– Vi vet ju att förändring och stöd som sker i barnets vardag är det som ger bäst effekt på sikt, säger Jessica Roström.

Familjehälsan i Region Kronoberg

Barnlogopeder arbetar med tal- och språkutveckling och utreder och behandlar barn med:

• Försenad språkutveckling (0–6 år)
• Svårt att göra sig förstådd (0–6 år)
• Svårt att förstå (0–6 år)
• Stamning (0–18 år)
• Ät- och sväljsvårigheter (0–18 år)
• Röstproblem (0–18 år).
        
Mödra- och barnhälsovårdspsykologer arbetar med barn 0–6 år och deras föräldrar med exempelvis:

• Nedstämdhet och oro under graviditeten
• Svårigheter att glädjas åt det väntade barnet
• Frågor/bedömning kring barnets utveckling/beteende
• Nedstämdhet under spädbarnstiden
• Relationen mellan förälder och barn
• Bekymmer kring barnets mat- och sömnvanor, med mera
• Frågor kring föräldraskap och barn
• Kriser i familjen som påverkar barnet.

Barn- och ungdomshälsan med uppdrag att främja psykisk hälsa och utveckling samt förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 6–18 år och deras familjer:

• Erbjuder bedömning, stöd, råd och insatser till barn och ungdomar 6–18 år med lätt till måttlig psykisk ohälsa och deras familjer.

 

Läs fler

Eva Selin

Eva Selin

Redaktör för tidskriften Elevhälsa på Gothia Fortbildning där hon också arbetar med innehållet till konferenser för lärare och elevhälsopersonal. Eva är fackpressjournalist i grunden.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant