Skottlandsmodellen för tidig samverkan

Flera svenska kommuner och skolor har upptäckt Skottlandsmodellen som bygger på ett strukturerat samarbete mellan elever, vårdnadshavare och personer inom skola, socialtjänst, polis, sjukvård och ideella organisationer. Modellen syftar till att tidigt kunna erbjuda stöd till elever som behöver det.

I Skottland omfattas alla elever, deras föräldrar samt all personal som arbetar med  barn och unga av ramverket GIRFEC – Getting it right för every child – som togs fram 2002 för att hitta former att nå de mest utsatta barnen.
Modellen utvecklades senare till det som brukar kallas Skottlandsmodellen, en modell som bygger på att barns och ungas individuella förmågor blir synliga. Men det handlar också om att identifiera de utmaningar barnen har att hantera så att rätt samhällsinstans eller myndighet kan kopplas in som stöd.

I ramverket betonas förebyggande och tidiga insatser och dessutom hur samhällets skyddsnät ska kunna fånga upp barn och unga upp till 18 år som behöver stöd.

En grundbult i modellen handlar om att varje vårdnadshavare med barn ska veta till vem de kan vända sig för att få råd eller stöd gällande barnet och känna sig trygga i den kontakten. Målet är också att minska antalet möten och administration.

En grundförutsättning är att allt det samverkansarbete som sker mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har en sammanhållande chef.
Som en del i socialtjänstens öppenvård finns socialarbetare i skolan som kan ge råd. I frågor där det finns oro kring ett barn bedömer de i vilket forum oron ska hanteras.

Kontaktpersonen för varje barn (och vårdnadshavare) i frågor om oro för barnet kallas i Skottland för ”named person”, namngiven person. För små barn kan det vara en kontakt på Skottlands motsvarighet till BVC, för skolbarn oftast rektorn eller någon annan med överordnad funktion på skolan där eleven går.

Vid behov sammankallar den namngivna personen till ett möte kring barnet och utser en ”lead professional”, en person med samordningsansvar för insatser i de fall en elev har behov av insatser från flera håll med skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och personer som arbetar inom stödjande frivilligorganisationer.

”För att identifiera problematiska situationer som kan påverka en elevs välmående används välbefinnandehjulet.”

I de fallen ska också en plan upprättas. Den utgörs av en gemensam dokumentation där verksamhetsföreträdare kan skriva ner och läsa om hur man planerar kring eleven för att dennes behov ska bli tillgodo- sedda. Detta förutsätter att föräldrarna gett sitt samtycke om informationsdelning.

För att lättare identifiera problematiska situationer som kan påverka en elevs välmående används välbefinnandehjulet. Hjulet ska göra det enklare för dem som möter barnet att identifiera eventuella problematiska situationer som uppstår i ett så tidigt skede som möjligt. För att hjälpa den som känner oro för ett barn att ringa in vad som felas tittar man på de olika indikatorerna i välbefinnandehjulet. På så sätt kan man avgöra om det man sett hos barnet påverkar något av de mål som hjälper barnet att må bra.

För att avgöra var barnets styrkor och svagheter ligger och i förlängningen var eventuella stödinsatser behöver sättas in används en så kallad ”motståndskraftsmatris”. Den innehåller indikatorer på skyddande miljöer och exempel på vad man kan titta efter för att på ett objektivt sätt kunna avgöra hur motståndskraft och sårbarhet ser ut hos barnet och i barnets familj och närsamhälle.

Med motståndskraft menas här sådant som gör att barnet, trots ibland dåliga förutsättningar, kan klara olika situationer bättre än förväntat. Exempelvis god självkänsla, god och stark anknytning till föräldrar och/eller annan vårdnadshavare. Viktiga omständigheter som med rätt stöd kan utvecklas och stärkas. v

Källa: Region Kronoberg/Erika Lagergren och uppdrag psykiskhalsa.se

Läs mer!
www.uppdragpsykiskhalsa.se/girfec-ett-exempel-pa-arbete-med-samverkansf…

Läs fler

Ann-Cathrine Johnsson

Ann-Cathrine Johnsson

Frilansjournalist med inriktning på forskning inom skola, medicin/hälsa och hållbarhet.
 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant