Samverkan ger hållbar elevhälsa

I uppbyggnadsfasen bör samma rektor vara den som leder utvecklingen av elevhälsoarbetet på hela skolan. Det är den främsta slutsatsen av en ny forskningsstudie. Den sätter strålkastarljuset på de förutsättningar som krävs för en samlad elevhälsa.

Sedan fem år tillbaka ger Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) den nätbaserade kursen ”Att höja skolans elevhälsokompetens”. Kursen pågår under ett år, riktar sig till alla i elevhälsoteamet och det är obligatoriskt för rektorn att delta. Hittills har cirka 150 elevhälsoteam från hela landet gått kursen varje år.

ingrid
Ingrid Hylander

Ingrid Hylander, psykolog och docent i pedagogik, har tillsammans med kollegan Pia Skott, docent i pedagogik, nyligen avslutat en studie av hur det gått för elevhälsoteam som deltagit i kursen.

–  Man gör ofta uppföljningar precis när något är avslutat, säger hon. Men vad händer sedan? Vi var intresserade av att se vad som händer när det gått en tid. Och framför allt – har arbetet fått genomslag hos lärarna?

Därför valde Ingrid Hylander och hennes kollega att studera vad som hänt ute på skolorna cirka ett och ett halvt år efter att teamen gått kursen.

”Kursen blir ett viktigt led i att hitta arbetsformer som fungerar för den egna organisationen.”

Det har nu gått tio år sedan den nya skollagen om en samlad elevhälsa trädde i kraft. Lagen föreskrev att skolläkare, skolsköterska, psykolog och en person med specialpedagogisk kompetens ska finnas med i den samlade elevhälsan. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet lyftes fram och det åtgärdande tonades ned.

I Specialpedagogiska skolmyndighetens kurs ligger fokus på att bygga upp en samlad elevhälsa som arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Arbetsformerna i kursen är processinriktade och bygger på att deltagarna läser litteratur, samtalar och utbyter erfarenheter mellan olika team för att på så sätt hitta former för att utveckla den egna verksamheten. Särskilt fokus ligger på att hitta former för samverkan mellan elevhälsoteamet, skolans lärare och den övriga personalen på skolan.

Eftersom det inte finns några lagar eller styrdokument som reglerar hur den samlade elevhälsan ska organiseras, blir kursen ett viktigt led i att hitta arbetsformer som fungerar för den egna organisationen.

Första steget för Ingrid Hylander och hennes kollega var att undersöka de elevhälsoplaner som teamen tar fram i slutet av kursen. De såg att planerna kunde delas in i fyra grupper. Den första gruppen av team hade bara tagit fram utkast till elevhälsoplaner, utan att ha kommit särskilt långt.

En annan grupp hade tagit fram planer som Ingrid Hylander kallar för ”döda dokument”.

– De var väldigt snyggt skrivna, ofta på förvaltningsnivå, men få på skolan kände till dem och ingen visste vad de skulle göra med dem.
En tredje grupp planer kunde Ingrid Hylander se att elevhälsoteamen själva jobbat fram, men utan att de var förankrade hos lärarna.

– De var bara ett arbetsredskap för elevhälsoteamet märkte vi när vi gjorde intervjuer. Risken med det är ju att det är något som lärarna tycker att elevhälsoteamet har hittat på.

En fjärde grupp av planer hade elevhälsoteamen själva arbetat fram tillsammans med lärarna. När Ingrid Hylander intervjuade lärare på de här skolorna var det tydligt att de kände till och förstod planerna.

– På en skola var det till och med så att när jag frågade om arbetet var förankrat hos lärarna, så började de prata om hur de förankrade det hos eleverna. Och då tyckte jag att de kommit långt.

Ingrid Hylander och hennes kollega valde också, tillsammans med SPSM, ut fyra fallskolor där elevhälsoteamen bedömdes ha kommit långt i sitt arbete under kursen. De här teamen bedömdes också ha goda förutsättningar att lyckas med sitt fortsatta arbete. Forskarna besökte de här skolorna och gjorde intervjuer med rektorer, medlemmar i teamet, lärare och representanter från förvaltningen. Men resultatet kom att förvåna dem.

”Den främsta förutsättningen som brast var att rektorn försvann.”

– I de här teamen fanns alla förutsättningar för att det skulle landa väl. Och sedan visade det sig att för två skolor hade det gått jättebra och för två gick det inte alls framåt. Det var jätteintressant för det var så tydligt.

På de två skolor där elevhälsoarbetet inte gått framåt var det tydligt att det var förutsättningarna som brustit, konstaterar Ingrid Hylander. Teamen på alla fallskolor var motiverade och engagerade, så det var inte där problemen låg.

Den främsta förutsättningen som brast var att rektorn försvann. På de två skolor där elevhälsoarbetet gått framåt arbetade samma rektor kvar under hela tiden. På de två andra skolorna hade rektorn bytts ut två gånger sedan kursen slutat. Det blev uppenbart för Ingrid Hylander att när den rektor som hade gått utbildningen och lett utvecklingen inte fanns kvar, då gick utvecklingen i stå.

– De rektorer som deltagit i kursen pratade ofta om att de gjorde en synvända, säger hon. De fick en förståelse för vad en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och främjande är. Många i elevhälsoteamen hade den här synen från början, men nu fick de jobba ihop sig med rektorn. Men byts rektorn ut så har hon eller han kanske inte gjort den här synvändan.

Varför är rektorn är så viktig för att skapa en samlad elevhälsa?

– Utvecklingen inom elevhälsoteamet är viktig. Men elevhälsoteamsarbetet måste också koordineras med utvecklingen av elevhälsoarbetet i arbetslagen, så att inte elevhälsoteamen utvecklar något som lärarna inte är delaktiga i. Då kommer lärarna inte att vilja vara med i arbetet.

”De rektorer som deltagit i kursen pratade ofta om att de gjorde en synvända.”

En annan viktig förutsättning som Ingrid Hylander och hennes kollegor observerade var hur viktig förvaltningsnivån är.

– Du kan ha världens bästa rektor och elevhälsoteam, men om förvaltningen då kommer in med något annat projekt och slår sönder den organisering som är uppbyggd, då faller allt.

Kontinuitet i teamet är ytterligare en viktig förutsättning för att utveckla elevhälsan, konstaterar Ingrid Hylander. När ett team har hittat arbetsformer och strukturer så tål gruppen ofta att några medlemmar byts ut. Men under organiseringsfasen är det skörare.

– Kontinuitet handlar inte om att hålla kvar alla i tjugo år på ett ställe. Det är också bra att folk rör på sig. Men det är svårt att göra förändringar när mycket personal byts ut. En kurator som jag intervjuade sa till mig att hade vi fått ett år till på oss, då hade kanske strukturerna satt sig. Det blir sådant slöseri med allt jobb som är nedlagt.

Forskningsstudien

Pia Skotts och Ingrid Hylanders studie Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete har gjorts på uppdrag av SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. I studien undersöker forskarna hur det har gått för de elevhälsoteam som deltagit i SPSM:s nätbaserade kurs ”Att höja skolans elevhälsokompetens”.  
Följande förutsättningar är enligt forskarna viktiga för att utveckla en samlad elevhälsa som kan arbeta förebyggande och främjande.

Kontinuitet på rektorsstolen
När samma rektor finns med under en längre tid i arbetet med att etablera en samlad elevhälsa hinner nya arbetssätt få fäste. Om rektorn byts ut visar studien att medlemmarna i elevhälsoteamet återgår till att arbeta på egen hand.

Samverkan med lärarna
En viktig uppgift för rektorn är att samordna utvecklingen i elevhälsoteamet parallellt med utvecklingen i arbetslagen. Om lärarna inte involveras i utvecklingen av elevhälsoarbetet kommer de inte att vilja engagera sig, visar studien.

Kontinuitet i elevhälsoteamet
När nya arbetssätt för den samlade elevhälsan etableras är organisationen skör. Om många medlemmar i teamet byts ut under den tiden riskerar de nya strukturerna att falla samman. När arbetssätten är etablerade tål organisationen mer.

Huvudmän som arbetar långsiktigt
Det är viktigt att det inte kommer för många nya idéer och projekt från förvaltningen samtidigt. Att huvudmannen samordnar sina insatser med skolan när det gäller utveckling av elevhälsoarbete och satsar på långsiktighet.

Prev
Next

 

Läs fler

Anna Grettve

Anna Grettve

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant