”Vänta inte på det perfekta arbetssättet”

Rektor Johan Hallberg har satt Malmaskolan i Kolsva på den svenska skolkartan genom sitt uthålliga och kreativa fokus på elevhälsofrågor. Själv lyfter han fram ett delat ledarskap, prestigelöshet i teamet och rektorns förmåga att stödja och driva på som förklaringar till framgångarna.

Klockan 9.17, mitt under elevhälsans morgonmöte på Malmaskolan i Kolsva, rätar rektor Johan Hallberg plötsligt på ryggen och citerar skolans läroplan från 1962: ”Den lärare som har ett levande intresse både för eleverna, för sina ämnen och för vad som rör sig i samhället utanför skolan, undgår inte påfrestningar och besvikelser i sitt arbete, men dessa balanseras i regel av den rika erfarenhet åren ger och av upplevelsen av de ungas utveckling och framgång.”

– Här lyckas de ju fånga essensen av precis allt, utropar han förtjust. Och så fortsätter han – som den gamla svensklärare han är.

– Dessutom med stiliga kommateringar!

Kollegorna runt konferensbordet nickar och ler instämmande.

Både innehåll och form. Det är något som har präglat Johan Hallbergs intresse för elevhälsofrågor och lärande, ända sedan han som 29-åring blev en av Sveriges yngsta rektorer för snart 16 år sedan. Han har bidragit till att sätta den lilla bruksorten Kolsva, en dryg mil
utanför Köping, på den svenska skolkartan genom ett arbetssätt med elevhälsan som har gett mycket goda resultat.

"Vi har ett prestigelöst samarbete, där det inte finns någon hierarki.”

Under många år har nästan alla elever i årskurs 9 gått ut med godkända betyg. Som en röd tråd genom Johan Hallbergs arbetsliv har funderingarna kring innehållet i och formerna för elevhälsans arbete gått. Vilka insatser kan skapa en skolgång som fungerar för eleverna? Hur får man till strukturer för att samarbeta med lärarna, och för att uppmärksamma svårigheter i tid?

Intresset för relationen mellan hälsa och lärande väcktes hos honom redan när han som ny lärare i slutet av 1990-talet fick ansvar för en liten grupp elever med socioemotionella svårigheter. Då förstod han hur viktig vuxenvärlden är för elever i svårigheter. Men han fick också insikt i hur viktigt det är att prova sig fram, berättar han, och acceptera att arbetet alltid är något av en berg- och -dalbana.
– Så jobbar jag i skolledarvardagen i dag. Man får aldrig vänta in att man har det perfekta arbetssättet. Arbetet är en process som består av småsaker som samspelar på oväntade sätt. Det tycker jag är jätteroligt.

Den här tisdagsförmiddagen får vi vara med på ett av Malmaskolans drop-in-möten med elevhälsoteamet. Mötena äger rum en timma, fyra gånger i veckan. Då går teamet igenom aktuella ärenden, och det finns alltid möjlighet för lärarna att komma förbi med frågor.

Vid terminsstarter och efter utvecklingssamtalen är det obligatoriskt för lärarna att komma på drop-in-mötena, berättar Johan Hallberg. På så sätt har det etablerats en kultur där möten med elevhälsoteamet ses som naturliga och odramatiska. Att träffa elevhälsan ska inte vara ett misslyckande för läraren, eller något man tar initiativ till när problem har eskalerat.

– Vi ökade antalet elevärenden till det dubbla när vi tog bort att lärarna skulle skriva remisser och började med drop-in-möten, berättar han. Det blev sänkta trösklar för att ta kontakt.

"Min favoritbok från utbildningen heter: Från prat till resultat.”

Den här dagen sitter, förutom Johan Hallberg, de sju personerna i teamet runt det ovala konferensbordet – kuratorn, studie- och yrkesvägledaren, skolsköterskan, specialpedagogen, specialläraren, fysioterapeuten och föreståndaren för ungdomsgården.

Fysioterapeuten Linnea Kärdevik inleder mötet med att visa en kort avslappningsövning som hon tagit med sig från en föreläsning hon nyss varit på. Hela teamet deltar under stora skratt. En bra övning att sätta in snabbt när det blir oroligt i en grupp, konstaterar specialpedagogen Eva-Lena Arvidsson. Johan Hallberg noterar att föreläsningen verkar intressant och att fler på skolan kanske vill gå i samband med terminsuppstart.

Så fortsätter rundan runt bordet. Kuratorn informerar om att en av eleverna på skolan har en förälder som blivit allvarligt sjuk. Där har vi högbevakning, konstaterar Johan Hallberg och alla nickar.

På Malmaskolan delar två rektorer på ledarskapet. Johan Hallberg ansvarar för elevhälsan men delar det pedagogiska ledarskapet med kollegan, Gun-Mari Persson, som också har hand om alla frågor som rör ekonomi. Det delade ledarskapet har varit viktigt för att kunna sätta fart på elevhälsoarbetet, säger han.

– Vi har ett väldigt prestigelöst samarbete, där det inte finns någon hierarki. Det har att göra med ett förhållningssätt som är jätteviktigt. Jag har aldrig värderat till exempel lärare eller fritidsledare i någon särskild viktskål – alla jobbar med sina superviktiga saker.

Hur viktig är rektorn för elevhälsan?
– För att den ska få ta plats är rektor avgörande. Rektorn behöver stödja och driva.

Vad är risken annars?
– Risken är annars att det blir något viktigt i en personalgrupp, men bara i den bubblan.

Hur mycket tid lägger du på elevhälsan?
– Det är svårt att säga. Elevhälsan har blivit så bred och tar upp så mycket. När jag tar mitt förmiddagsfika nere i elevcafeterian och pratar med eleverna är det också ett slags elevhälsoarbete. Det handlar om att bygga främjandearbetet och det relationella. Elevhälsan finns med i det mesta jag gör.

Inne på mötet är stämningen trygg och prestigelös. Ärenden avhandlas i snabb takt. Johan Hallberg utgår, mycket medvetet – ”saker måste ju få leva” – inte från någon formell mötesordning. I stället låter han ordet gå laget runt, och alla bidrar med inspel och synpunkter på kollegornas berättelser. Han själv har rollen som mötesledare och är den som sammanfattar och ser till att frågor kommer till beslut. Varje teammedlem ansvarar själv för att dokumentera utifrån den lagstiftning som reglerar den egna verksamheten. Det finns – också medvetet för att minska administrationen och sänka trösklarna – inga gemensamma krav på dokumentation från mötena.

Läraren Jessica Neljestam tittar in genom dörren och hoppar förskräckt tillbaka när hon får se fotografens kamera. När hon fått besöket förklarat för sig, dunsar hon ned vid ena bordsändan och berättar att hon hamnat i en situation hon aldrig varit i förut.

– I en av mina språkvalsgrupper är det jättemånga elever som inte gör någonting. Jag gjorde en utvärdering och eleverna skrev att de var nöjda med min undervisning. Men många svarade att de inte lägger ned någon tid alls på att plugga.

Teamet diskuterar intensivt. Johan Hallberg sammanfattar diskussionen med att studie- och yrkesvägledaren Henrik Zarins ska bjuda in elever som läser språkval till ett möte. Då kan de prata om situationen i gruppen och vad som krävs för att komma in på attraktiva gymnasieprogram inne i Köping.

Klockan är 9.15 och solen har letat sig in genom fönstret. Utifrån skolgården hörs skrik och skratt när dagens första rastgrupp strömmar ut.

För två år sedan blev Johan Hallberg allvarligt sjuk i cancer. Då var han borta från skolan ett år. I dag är han frisk, men under hans frånvaro väcktes frågan om hur personberoende det framgångsrika elevhälsoarbetet på Malmaskolan är. Johan Hallberg säger själv att mycket fungerade bra under hans frånvaro, men att en del saker slutade att gå framåt kanske framför allt för enskilda elever.

– Min slutsats av det hela är den här. Vi har ett fantastiskt kvalitetsledningsarbete. Men man ska inte vara rädd för att vissa roller, till exempel rektorsrollen, är bundna till den personens uttryckssätt och sätt att arbeta. Jag har som person en massa nätverk och personkännedom kring elever. Jag har övat upp att koordinera det här elevhälsoarbetet på ett bra sätt.

– Om jag slutar så kommer statistiken att se ut som en hängmatta tänker jag. Det kommer att vara mycket som fungerar bra, och så kommer det att vara en del som från början inte klaffar, så att vi inte får samma höga och bra resultat som vi har i dag. Men sedan kommer det igen efter några år, när någon annan har tagit på sig rollen och hittat rätt.

Det som föll mellan stolarna under hans frånvaro var framför allt det odokumenterade arbete han gör. Han har bland annat dagliga enskilda samtal med sammanlagt ett tjugotal elever på högstadiet för att lyssna och stämma av hur läget är. Och så småpratar han mycket med lärarna och ställer frågor kring hur det går i olika grupper.

Det låter som att du tror mycket på småprat?
– Ja, verkligen! Min favoritbok från rektorsutbildningen heter Från prat till resultat – om vardagens ledarskap. Det ligger otroligt mycket i det.

Johan Hallberg får ofta frågan hur han hinner med. Då brukar han vända på frågan. Hur skulle han hinna vara pedagogisk ledare utan att vara involverad i elevhälsan? På mötena får han kännedom om utvecklingen i alla skolans klasser, om elever, lärarnas arbeten och föräldrarna. Helt utan att behöva söka upp informationen själv.

När han efter ett års sjukdomstid kom tillbaka till skolan hade han blivit folkskygg berättar han. Han smög längs staketet för att ta sig fram till skolbyggnaden. I dag förundras han – den pratglade ledaren – över den förändring han genomgick. Men det gav också insikter som han tar med sig in i det fortsatta arbetet med elever på skolan som har det kämpigt.

– Jag försöker använda mig av det bästa av den erfarenheten. Bara en sådan sak som att ha upplevt ångest fullt ut. Jag hade ingen särskilt ångestfylld tonårstid. Det är klart att jag har glädje av det i mitt arbete.

Johan Hallberg

Gör: Rektor på F–9-skolan Malmaskolan i Kolsva, med 655 elever.
Bakgrund: Lärare i svenska, historia och religion.
Bor: I Kolsva, en dryg mil från Köping.
Familj: Fru, tre barn 19, 16 och 12 år samt en hund.
Gör på fritiden: Har ett gammalt hus som behöver tas om hand och går hundpromenader.
Drivkraft i jobbet: ”Jag tycker om att se människor i utveckling. Och så tycker jag om variation.”
Styrkor: ”Jag är bra på att koppla av. Om det inte är en elev som far akut illa så släpper jag jobbet när jag lämnar skolan.”
Bästa rådet i arbetet med elevhälsan: ”Försök arbeta bort de traditionella, professionella hierarkierna i teamet. De gör bara skada.”

Att småprata med eleverna är också elevhälsoarbete menar Johan Hallberg.

Johan Hallberg ser bara fördelar med att vara involverad
i elevhälsan.

Linnéa Kärdevik förmedlar vad hon lärt på en avslappningskurs.

Föreståndaren för ungdomsgården, Ann-Cathrin Jansson, rektor Johan Hallberg, fysioterapeut Linnéa Kärdevik och kurator Niklas Grelsson vid skolans drop-in-möte för lärarna.

Prev
Next

 

Anna Grettve

Anna Grettve

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant