Trygg skola förebygger kriser

En tydlig krisplan kan rädda liv. Men lika viktigt är att arbeta långsiktigt, ha koll på hur eleverna mår och skapa goda relationer för att förhindra kriser, enligt Maria Elmér på Skolverket.
– Elevhälsans personal är avgörande.

Intresset för krisberedskap har ökat hos skolorna. Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket, tror att det beror på flera olika faktorer. En är en större medvetenhet om hot och våld, efter attentat som det i Trollhättan 2015. En annan orsak är den pågående pandemin och en allmänt ökad osäkerhet och oro i samhället.

– Skolan är ingen isolerad ö utan en del av det offentliga samtalet. De senaste tre till fyra åren har vi märkt att attityden hos skolorna har ändrats. Medan många tidigare tyckte ”det här rör inte oss” tar de i dag säkerhetsfrågorna på allvar, säger Maria Elmér.

Maria Elmér är ansvarig för arbetet med kris och beredskap på Skolverket och har tagit fram ett stödmaterial för skolor och förskolor. Materialet innehåller såväl konkreta råd för akuta situationer som metoder för att arbeta förebyggande.

– En tydlig och välförankrad plan för hur personal och elever ska agera i olika krissituationer skapar trygghet, konstaterar Maria Elmér.

"Krisplanen är ett systematiskt arbete som måste uppdateras och hållas levande."

Vad som räknas som en kris varierar utifrån person och situation. I Skolverkets material definieras kriser som ”oväntade händelser som hotar att allvarligt försvåra eller helt lamslå skolans eller förskolans verksamhet”. Det handlar om att många personer blir drabbade, att händelsen får stora konsekvenser och att skolan inte kan erbjuda undervisning eller omsorg som vanligt. Som exempel på kriser nämner Skolverket väpnat våld, skolbränder, större olycka utanför skolan samt pandemi, eller epidemi, där många smittas på samma gång.

Maria Elmér understryker att det är viktigt att arbetet med kris och beredskap görs utifrån ett helhetsperspektiv. Det är skolans långsiktiga arbete med rutiner och värdegrund som skapar förutsättningarna för att även klara mer akuta kriser.

– Det är ingenting man gör under en studiedag i augusti och sedan slänger upp på hyllan. I stället är det ett systematiskt arbete där alla på skolan måste vara delaktiga och som dessutom måste uppdateras och hållas levande.

Det systematiska kvalitetsarbetet på skolan är välreglerat. Såväl skollagen som arbetsmiljölagen, kommunallagen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tar upp det på olika sätt. Skolan ansvarar därmed för att eleverna ska ha en trygg och säker skolmiljö och Maria Elmér betonar att grunden för att uppnå den är att eleverna har förtroende för de vuxna och att ingen känner sig hotad eller trängd.

– Vantrivsel hos barn och elever, skadegörelse och kränkningar kan i värsta fall leda till kriser. Ser man till exempelvis skolskjutningar i USA handlar det ofta om sköra människor som på något sätt inte kommit till sin rätt. Samma sak kan gälla för anlagda bränder och hot.

Hon tar som exempel den omfattande branden på Sigtuna humanistiska läroverk som sker samma dag som intervjun. En brand som i skrivande stund antas vara anlagd. Varför vill man skada en skola? funderar hon. Ibland är det okunskap, lek eller tillfälligheter, ibland något annat.

– Oavsett vilket är en utgångspunkt för arbetet med kris och säkerhet alltid att uppmärksamma hur barn och elever mår och att skapa goda relationer.

För att förebygga incidenter måste varje skola göra återkommande kartläggningar där de identifierar risker och åtgärdar problem och orosmoment. Känns något ställe på skolgården mörkt och otryggt? Är det någon speciell situation som ofta blir stökig och väcker känslor? Fungerar allt bra i matsal och omklädningsrum? Finns det några orosanmälningar? Några speciella grupper på skolan som behöver uppmärksammas?

– I kartläggningen ska skolan utgå från sin egen unika situation och alla ska involveras, elever, lärare, elevhälsa och vårdnadshavare, förklarar Maria Elmér.

Det är också värdefullt att samarbeta med andra lokala aktörer som polis, socialtjänst eller fastighets­ägare. De kan hjälpa till att identifiera risker och med att skapa en struktur för kommunikation.

"Vantrivsel hos elever, skadegörelse och kränkningar kan i värsta fall leda till kriser."

I det förebyggande arbetet ingår också att se över tillgängligheten. Vilka ska få tillträde till skolan och hur hanteras besökare? Dessutom behöver alla på skolan ha kunskap om lås, larm, nödutgångar och flyktvägar.

– Samtidigt som det ska finnas en beredskap för grovt våld är det också viktigt att det förebyggande arbetet får rätt fokus, säger Maria Elmér.

Hon upplyser om att den vanligaste krisen på skolor i Sverige är brand. Enligt Brandskyddsföreningen uppstår i genomsnitt drygt en skolbrand varje dag. Återkommande brandövningar och kunskap om brandskydd måste därför vara en central del i säkerhetsarbetet. Däremot rekommenderar Skolverket inte att barn och elever deltar i några övningar som rör väpnat våld.

– Vi vill inte skapa onödig oro. Till skillnad från bränder finns det inget mönster för väpnat våld som är möjligt att öva på. Men även om förloppet och riskerna är oförutsägbara behöver personalen få kunskap om olika scenarion och handlingsalternativ, säger Maria Elmér.

"Hur kan vi se till att eleverna inhämtar kunskapskraven även under en kris?"

För att snabbt kunna agera i ett skarpt läge krävs att skolan tar fram en krisplan. Den ska beskriva vem som gör vad i olika situationer. Vilka ska ingå i en krisgrupp? Vem leder den och vem är ersättare? Krisplanen ska också innehålla viktiga kontaktuppgifter, rutiner för information och kommunikation samt vad krisgruppen ska göra på kort respektive lång sikt.

– Elevhälsans personal och deras kompetenser är avgörande för ett hälsofrämjande arbete och ett viktigt stöd i att utarbeta krisplanen. Det är nödvändigt att de är med under hela processen så att det inte bara blir ett inhopp, konstaterar Maria Elmér.

En framgångsfaktor i en kris är att hålla sig så nära det normala som möjligt. En faktor som måste finnas med i krisplanen är därför hur man säkerställer undervisningen.

– Hur kan vi se till att eleverna inhämtar de kunskapskrav som står i läroplanen även under en kris? Simkunnighet är exempelvis ett kunskapskrav som finns i idrott, hur gör vi med det när simhallarna är stängda, säger Maria Elmér.

Hon menar att även om det inte finns tydliga svar behöver det vara något som skolan diskuterar och på olika sätt försöker lösa.

På samma sätt är det viktigt att även efter en kris så snabbt som möjligt försöka återgå till vanliga rutiner.

– Men självklart ska det också finnas tid att bearbeta det som hänt. Här blir elevhälsan med sin kunskap om samtal och krisreaktioner en oumbärlig del i den krishanteringen.

En ytterligare framgångsfaktor är att arbetet med kris och säkerhet hålls aktuellt och att personalen får möjlighet att öva och reflektera. Om det blir skarpt läge finns ingen tid att tänka, utan vad som ska göras och inte göras måste vara solklart.

För långvariga kriser, som den rådande pandemin, är det viktigt att det i krisplanen finns beskrivet vem som avlastar den som är ansvarig för krisarbetet.

– Det gäller att vara rädda om varandra. Självklart blir alla utmattade. Pandemin har hållit på under ett år och inneburit många nya direktiv för skolorna. Lärare och elever känner rädsla och osäkerhet för hur de ska hantera smittan och ändå säkerställa undervisningen. Då krävs det tydliga riktlinjer för avlösning och delegering. 

Läs mer

• Säkerhet och krisberedskap i skola och förskola. Sök på skolverket.se
• Krisstöd vid allvarlig händelse. Sök på socialstyrelsen.se
• Samtal i kris, www.msb.se
• Rädd eller beredd? Ett utbildningsmaterial om hur vi kan hjälpas åt vid en kris eller ett krig. Handledning för högstadiet och gymnasiet, www.msb.se

– En utgångspunkt är alltid att uppmärksamma hur elever mår och att skapa goda relationer, säger Maria Elmér, Skolverket.

Återsamlingsplats. Med en tydlig plan, återkommande övningar och rutiner som alla känner till blir skolan beredd på kris.

Prev
Next

 

Carina H Ahnstedt

Carina H Ahnstedt

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant