Värna en likabehandlingskultur

På Fribergaskolan i Danderyd känner alla till likabehandlingsplanen. Den är navet i skolans systematiska och förebyggande värdegrundsarbete. Planen utgår från elevernas upplevelser av trygghet och trivsel och beskriver läsårets insatser där lärare, elevhälsoteam och kamratstödjare är aktiva.

Broschyren som beskriver Fribergaskolan inför skolvalet i Danderyd listar flera utmärkelser man tagit emot genom åren. Skolan premieras för goda resultat och höga meritvärden men påfallande många prismotiveringar rör det genomtänkta arbetet för en trygg och trivsam arbetsmiljö.

– Ska eleverna lyckas med kunskapsmässiga utmaningar måste lärandemiljön vara stimulerande, trygg och tillåtande.

Det säger Fribergaskolans rektor Gunnar Rydwik som menar att värdegrundsfrågor och arbetsmiljö har stark koppling till hur skolan lyckas med sitt demokrati- och kunskapsuppdrag. Han menar att arbetet med att bygga och värna en kultur där alla är överens om vad det innebär att bemöta varandra med respekt och hänsyn måste engagera samtliga i skolans vardag. På Fribergaskolan vilar värdegrundsarbetet på flera ben där lärare, elever och ett starkt elevhälsoteam samarbetar utifrån tydligt definierade roller.  

– Allt vi gör utgår från och beskrivs i vår likabehandlingsplan som revideras utifrån svaren på den årliga elevenkäten.

”Ska eleverna lyckas med kunskapsmässiga utmaningar måste lärandemiljön vara stimulerande, trygg och tillåtande.”

Varje år i maj får eleverna på lektionstid besvara en webbaserad enkät om trivsel och likabehandling. Skolan har gått ifrån begreppet mobbning och enkäten ställer därför frågor om diskriminering, trakasseri och kränkning.

– Fast vi märker att det är begrepp vi behöver jobba mer med för att förankra hos elever och personal, säger Gunnar Rydwik.

Med stöd i en särskild lärarhandledning arbetar skolans sju arbetslag kontinuerligt med likabehandlingsplanen på olika sätt. Tillsammans med mentorerna går eleverna i mindre grupper också igenom vad lagen säger och hur de olika begreppen kan exemplifieras. När våren kommer ska alla elever ha tillräckligt med kunskap för att ta trygghetsenkätens frågor på stort allvar och samtidigt kunna utvärdera det gångna årets likabehandlingsplan.  

Den förra enkäten visade att 94 procent av eleverna trivs bra eller mycket bra på skolan. En procent trivdes dåligt och fem procent hade kryssat i ”varken bra eller dåligt”.

– Det vi framförallt måste bli bättre på är vårt genustänk, säger Gunnar Rydwik.

Sexuellt likaberättigande

Sju procent av eleverna uppger nämligen att de känner sig diskriminerade utifrån kön och mer än hälften är pojkar som känner sig sämre behandlade än flickorna. Andra tycker det är svårt att vara annorlunda som tjej eller kille och några tycker att vissa lärare favoriserar elever.

Under läsåret som just gått valde skolan att fokusera på särbehandling som har med kön eller sexuell läggning att göra. I mentorsgrupperna diskuterades bemötande utifrån olika individers behov liksom bemötande och tilltal i sociala medier. Man uppmuntrade även ett elevinitiativ som innebar att en av skolans kamratstödjare föreläste för niorna om sexuellt likaberättigande och sexuella minoriteter.

Denna höst, när man efter tre års byggröra kan flytta tillbaks till nyrenoverade lokaler, vill Gunnar Rydwik satsa på genusfortbildning som riktar sig till pedagoger och annan skolpersonal.

– Vi måste våga se att några känner sig särbehandlade av oss vuxna och agera så att eleverna förstår att vi tar deras upplevelser på allvar.  

Kontakt med alla

Om kränkningar ändå uppstår i anslutning till skolans verksamhet följs åtgärdsplanen för akuta situationer. Den känner alla till och gäller oavsett om det är en elev eller en vuxen som står för kränkningen och första punkten består av anmälan till rektor.

– Våra elever vet vad som är okej. De vänder sig till en vuxen de har förtroende för eller pratar direkt med rektor om de noterar tveksamt beteende.

Det säger skolans kurator, Peter Svanberg. När han tillträdde sin heltidstjänst på Fribergaskolan för tre år sedan ville han arbeta för att få till en bra kontakt med alla elever och inte bara med dem som behövde hans stöd. Att synas med kuratorn förknippas ju tyvärr ofta med att vara en elev med problem.

”En annan utmaning är att en relativt stor andel elever i behov av särskilt stöd söker sig till skolan.”

– Så jag bjöd helt enkelt in varje sjundeklassare till ett eget möte med mig. Men först informerade vi föräldrarna om syftet, berättar han.

I dag ansvarar Peter Svanberg för skolans kamratstödjare och är en viktig person i den trygghetsgrupp som samlar lärarrepresentanter från varje arbetslag. Kamratstödjarna och trygghetsgruppen utvärderar dessutom svaren i trivselenkäten och föreslår insatser för nästa läsårs likabehandlingsplan.

– Man kan tro att vi i ett privilegierat område inte har utmaningar att möta, men det har vi, menar Peter Svanberg.

Kommunala Fribergaskolan med drygt 500 elever i år 7–9 ligger intill Mörby Centrum utanför Stockholm och majoriteten av eleverna hör hemma i Danderyds kommun. De kommer från hem med studietradition och skolan är viktig. Många elever är ambitiösa, prestationskrav och omgivningens förväntningar skapar stress. Inte minst bland högpresterande flickor. Det handlar delvis om att hantera elevernas tillvaro av gans-ka snäva normer kring såväl prestationer som utseende med klädkoder och fritidsintressen.

Sociala medier

Skolan hanterar alla kränkande incidenter, även de som sker utanför skoltid men som har koppling till skolan och de elever som umgås där. Numera inkluderas också sociala medier med Facebook, Instagram, sms och liknande i trivselenkätens frågor om eventuell kränkning skett.

– Konstigt nog noterade vi ingen ökning gällande nätkränkningar i den senaste enkäten trots att vi känner till flera incidenter. Det kan betyda att vi behöver jobba mer med attityderna till vad som är acceptabelt och inte på nätet, säger Peter Svanberg.

Eleverna i behov av stöd

En annan utmaning är att en relativt stor andel elever i behov av särskilt stöd söker sig till skolan. Det hänger ihop med skolans goda rykte när det kommer till att stödja den här gruppen elever liksom att undervisa och bemöta elever med AST-diagnos. Fribergaskolan har nämligen en särskild resursgrupp för dessa elever med tillgång till speciallärare och assistenter. Eleverna följer ordinarie undervisning i storklass så långt det är möjligt och individuella scheman upprättas utifrån elevernas förutsättningar och behov.

– De här eleverna finner sig väl till rätta men det innebär ändå att vi måste tänka till kring hur vi jobbar med bemötande och inkludering.

Det säger specialläraren Ewa Bergman. Liksom skolans andra speciallärare och en specialpedagog deltar hon i och fungerar som kontaktperson för två av lärarnas arbetslag. Därmed blir speciallärarna och specialpedagogen arbetslagens representant vid elevhälso- teamets veckomöten där olika typer av orosmoment snabbt kommer till allas kännedom och elevhälsans professioner kan bidra med olika perspektiv, ingångar och lösningar.

Kurator och speciallärare Fribergaskolan
Kurator Peter Svanberg och speciallärare Ewa Bergman tycker att elevhälsan har särskilt bra förutsättningar att skapa goda relationer i sina möten med eleverna.

– För det är ju vad likabehandling handlar om. Att i ord och handling visa att vi respekterar olika individers olika behov och förutsättningar, säger Ewa Bergman.

På Fribergaskolan menar man att mycket av det förebyggande likabehandlingsarbetet bygger på att skolans vuxna tar sitt ansvar i den vanliga vardagen. Det innebär att vara lyhörd, ständigt ha antennerna ute och agera snabbt vid såväl större, mer sällsynta konflikter, som i det mer alldagliga vardagsgnisslet. Inte minst när eleverna bryter mot någon av de trivselregler som lärare, elever och föräldrar gemensamt kommit överens om.

En utmaning skolan har att hantera handlar om alkohol. Danderyds niondeklassare toppar dessvärre statistiken över alkoholkonsumtion.

– En kombination av tillgång och en tillåtande inställning till alkohol i kommunen, säger rektor Gunnar Rydwik som ändå gläds åt att Fribergaskolans elever inte ligger högst i Danderyd.

I dag har skolan ett nära samarbete med den centrala resurs som kommunen har inrättat i arbetet med att informera om och planera insatser som kan stävja den här problematiken. På Fribergaskolan satsar man dessutom på tät föräldrakontakt och på föräldramöten i samtliga klasser har man bland annat diskuterat alkoholattityder.

Trygga traditioner

Förra året fyllde Fribergaskolan 50 år och värnandet av gamla traditioner bidrar också till känslan av kontinuitet, gemenskap och trygghet. Årligt återkommande aktiviteter med skrivardag, utflykter, kulturprojekt, föräldra- kvällar, talangjakt, gruppstärkande övningar under Skolans dag och den populära skolkören är viktiga för alla. Men kanske framförallt för de elever som kommer nya och osäkra till Fribergaskolans årskurs 7 från kommunens andra skolor.

– De här aktiviteterna skapar sammanhang där lärare och elever kan lära känna varandra i en prestigelös gemenskap, menar Gunnar Rydwik.

Han är medveten om att traditioner inte är någon garanti för att alla ska känna sig trygga. Värdegrundarbete kräver vuxna som på olika sätt tar ansvar i skolans vardag. Inte minst i projekt som syftar till att stötta elever att våga ta plats och göra sin röst hörd.

”Värdegrundarbete kräver vuxna som på olika sätt tar ansvar i skolans vardag.”

– Men man kan alltid tänka ett steg till, säger Gunnar Rydwik och berättar om när eleverna i en årskurs 7 inför valet av kamratstödjare förra hösten uppförde en egen pjäs om utanförskap.

– Då passade vår musiklärare Cecilia Ölmedal på att arbeta med hur en hänsynsfull publik bör agera. Efter pjäsen fick de nya sjuorna lära mer om likabehandlingsplanen med exempel på hur diskriminering, trakasserier och kränkningar kan yttra sig i deras egen vardag. Först därefter hade de kunskap nog att utse en pojke och en flicka som kamratstödjare i varje klass.

Kamratstödjare

– Från början utgick vi från Friends modell men numera har vi vår egen struktur för kamratstödjarna som utgör en av flera viktiga delar i vårt likabehandlingsarbete, berättar Peter Svanberg.

Kamratstödjarna, som behåller sitt förtroendeuppdrag tills de går ut nian, utbildas i hur likabehandlingsplanen fungerar som verktyg i skolans värdegrundsarbete. De uppmärksammar hur elever och vuxna behandlar varandra och ser om någon elev verkar ensam eller utsatt för kränkning eller diskriminering.

– De föregår med gott exempel och sprider god stämning. Tillsammans får vi syn på problem innan de hunnit växa sig ohanterligt stora, menar Gunnar Rydwik och Peter Svanberg.

Bägge betonar de vikten av att alla vuxna på skolan tar ansvar för att bygga goda och förtroendefulla relationer där eleverna känner sig sedda också utanför lektionstid. Att stanna till för en pratstund i korridoren eller äta lunch med eleverna i skolans nyinvigda restaurang ses som självklart. Likaså att, som elev eller vuxen, säga ifrån när någon agerar på ett sätt som inte är acceptabelt. Och det gäller minsta ”skojbråk”.

– Våra elever vet att det är den som blir utsatt för ”skoj” som avgör vad som är okej, säger kurator Peter Svanberg.

Han menar också att eleverna ofta har egna lösningar på vardagliga dilemman.

– Och då är det viktigt att de har tillgång till någon vuxen som kan stanna till och lyssna.

Fribergaskolan

Kommunala Fribergaskolan ligger i Danderyds kommun utanför Stockholm. Skolan är populär och har fler sökande än man kan ta emot,

i dagsläget bor samtliga omkring 500 elever

i hemkommunen.

Skolan är en av tre skolor i Danderyd som erbjuder år 7–9. Utöver grundläggande utbildning kan eleverna välja mellan två inriktningar: engelska samt matematik/NO.

På skolan finns sex arbetslag och till hösten sju parallella klasser i varje årskurs. Varje lärare i arbetslaget är också mentor för en mindre grupp om 15 elever. Dessutom finns en resursgrupp med speciallärare och assistenter för elever med Aspergers syndrom.

Elevhälsoteamet består av kurator på heltid, en skolsköterska på 85 procent, en skolpsykolog på 20 procent, en studie- och yrkesvägledare på 75 procent samt tre specialpedagoger.

Skolan utbildar sina egna kamratstödjare som bland annat deltar i trygghetsgruppens arbete. Allt värdegrundsarbete utgår från skolans likabehandlingsplan som revideras varje år utifrån resultatet av den årliga enkät som ger svar på hur eleverna trivs.

Likabehandlingsplan steg för steg

Nedan beskrivs de olika stegen i Fribergaskolans arbete med att ta fram en likabehandlingsplan där diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår. De två planerna (årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier) sammanförs i ett dokument i enlighet med BEO:s riktlinjer.

En kartläggning av skolans nuläge görs i maj genom att eleverna fyller i en webbaserad trygghetsenkät. Resultatet av enkäten presenteras för personal, elever och föräldrar i augusti/oktober. Då får skolans elever möjlighet att komma med förslag på åtgärder.

Resultatet diskuteras sedan mer ingående i tre olika grupper där förslag på åtgärder tas fram. Grupperna består av:

Kamratstödjare och elevråd tillsammans med trygghetsgruppen.  

Föräldraföreningen och andra intresserade föräldrar tillsammans med rektor och skolkurator.

Arbetslagen under ledning av arbetslagsledarna.

En grupp bestående av rektor, skolkurator och trygghetsgruppen som går igenom förslagen och väljer ut åtgärder som tidsbestäms med en ansvarig för genomförandet.

Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som presenteras i oktober.

Under vintern/våren ses enkäten för kartläggningen över. Detta görs av kurator, rektor, trygghetsgruppen och kamratstödjarna i årskurs 9.

I maj månad sker en ny kartläggning samt en utvärdering av de åtgärder som genomförts under läsåret. Därefter initieras arbetet med en ny plan för kommande läsår.

Läs mer om Fribergaskolans likabehandlingsarbete på www.friberga.se. Där finns också tydliga åtgärdsplaner att följa vid akuta situationer om en elev skulle utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandling av en elev eller en vuxen.

Kränkande begrepp

Fribergaskolan arbetar för att förtydliga definitionen av och innebörden i begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning för såväl elever som personal och föräldrar.

Man utgår från Skolinspektionens definitioner och så här beskrevs begreppen i likabehandlings-planen för läsåret 2014/15:

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, köns-identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Trakasserier står för ett handlande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Om någon blir kallad ”blatte”, ”cp”, ”fjolla”, ”hora” eller liknande kan det uppfattas som trakasserier.

Kränkande behandling står för ett handlande som utan samband med någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder kränker ett barns eller en elevs värdighet. Om någon blir kallad ”plugghäst”, ”glasögonorm”, ”benrangel”, ”ufo” eller liknande kan det uppfattas som kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling är inte alltid verbala, de kan bestå av gester, ignorering, utfrysning eller att någon stirrar utstuderat. Fysiska påhopp (till exempel att släppa ut luften i ett cykeldäck, eller ta någons saker) är exempel på trakasserier eller kränkande behandling.

Läs mer om Fribergaskolan.

Eva Selin

Eva Selin

Redaktör för tidskriften Elevhälsa på Gothia Fortbildning där hon också arbetar med innehållet till konferenser för lärare och elevhälsopersonal. Eva är fackpressjournalist i grunden.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant