YAM, Youth Aware of Mental Health eller ”ungdomar medvetna om psykisk hälsa”, heter programmet som 15 000 Stockholmselever i årskurs 7 och 8 ska ta del av med början denna höst. Några av dem kommer att ingå i en kontrollgrupp när utbildningsinsatsen för första gången tillämpas i Sverige.

Programmet har redan undersökts ordentligt i en EU-finansierad studie som omfattade över 11 000 skolelever från 170 skolor i tio EU-länder. Studien finansierades med EU-medel och leddes från Karolinska Institutet och Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk hälsa, NASP, där professor Danuta Wasserman är chef.

​Aktiv test

– Studien visar att det med gott resultat går att genomföra självmordsprevention i skolan. Så nu kan vi ta klivet från att passivt följa statistik som visar på problemets allvar, till att aktivt testa programmet i våra svenska skolor, säger hon.

Statistiken som Danuta Wasserman hänvisar till handlar om det faktum att antalet självmord bland unga mellan 15 och 24 år sedan en tid tillbaka har legat konstant trots att det totala antalet självmord bland svenska invånare minskat. På global nivå är självmord den näst vanligaste orsaken till dödsfall i åldersgruppen 15–29 år.

Samtidigt har man saknat kunskap om vilken strategi som fungerar bäst för att förebygga suicidalt beteende bland unga människor. Något som EU-studien nu råder bot på.

I den valdes skolorna ut för att slumpmässigt testa tre olika slags metoder.

En gick ut på att lärare och annan skolpersonal fick träning i att känna igen suicidalt beteende bland eleverna och motivera dem att söka hjälp. En annan handlade om klassrumsscreening där psykiatrer, psykologer och kuratorer ska identifiera elever med psykisk ohälsa och behandla dem.

Den tredje metoden som undersöktes var alltså medvetandegörandeprogrammet YAM som elever i Stockholm nu får ta del av. Utbildningsinsatsen som utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University i USA, ger eleverna inflytande över hur de mår, med verktyg att hantera den egna psykiska hälsan, oron eller ångesten. Insatsen omfattar sammanlagt fem timmar under fyra veckors tid.

​Bemästringsstrategier

Ett år efter avslutad insats visar studien att antalet självmord och allvarliga självmordstankar med självmordsplaner var hälften så många i gruppen som följt YAM jämfört med kontrollgruppen. I de två andra grupperna där ansvaret för elevernas hälsa låg hos lärare och professionell vårdpersonal var antalet detsamma som i kontrollgruppen.

Programmet syftar till att främja elevernas utveckling av problemlösande förmågor och emotionell intelligens, exempelvis hur man kan handskas med sina egna och andras känslor, relationer och empati. Eleverna lär sig känna igen psykisk ohälsa och vilken typ av livsstil som kan främja psykisk hälsa. De får också veta hur de kan hjälpa sig och hur man kan stötta och hjälpa sina kompisar. Totalt omfattar utbildningsinsatsen fem timmar som under tre veckor utgår från sex huvudområden:

• Vad är psykisk hälsa?

• Självhjälpsråd

• Stress och kriser

• Depressioner och självmordstankar

• Hjälpa en kompis som har det svårt

• Vem kan jag be om råd?

​Affischer som behandlar de olika områdena sätts upp i klassrummen och eleverna får också en mer omfattande broschyr att ta med hem. Insatsen innehåller korta föreläsningar men främst arbetar eleverna aktivt utifrån handledda rollspel där de får pröva sina känslor i olika svåra livssituationer och lära sig bemästringsstrategier som kan hejda självmordstankar och suicidala beteenden. Alla tillfällen och övningar leds i detta första skede av instruktörer som är utbildade av NASP.

​Elevhälsosamarbete

Parallellt med utbildningsinsatsen på de 150 skolor som medverkar kommer NASP och Stockholms Läns Landsting att bygga upp ett samarbete med skolornas elevhälsor samt med övrig hälso- och sjukvård för att kunna erbjuda stöd och vård till elever som behöver det. Man förbereder också för att utbilda fler instruktörer men programmets anpassningar till svenska förhållanden ska utvärderas innan YAM kan spridas vidare.

Utvärdering och uppföljning av programmet kommer bland annat att ske genom att elever som deltagit får svara på ett antal enkätfrågor.

Referenser

Bokedal, C. & Kullberg, J. (2014). Självmordsförsök och självmord bland 10–19-åringar i Stockholms län. Stockholm: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms Läns Landsting.

Durlak, J.A., Weissberg, R.P., Dymnicki, A.B., Taylor, R.D. & Schellinger, K.B. (2011). The impact of enhancing students’ social and emotional learning: a metaanalysis of school- based universal interventions. Child Dev. 82(1), 405–432.

Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga ökar: underlagsrapport till ”Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013”. Stockholm: Socialstyrelsen.

Wasserman, D. et al. (2015). School-based suicide prevention programmes: the SEYLE cluster-randomised controlled trial. Lancet 385(9977), 1536–1544.