Rum för hälsa och lärande

Med mer kunskap om och en grundlig kartläggning av den fysiska miljön ska Skogshagaskolan inreda klassrum som kan bilda modell för resten av skolans lärmiljöer. De inreds för att bli funktionella med alla hänsyn tagna till vad som ger en hälsosam miljö utifrån vad vi i dag vet om ljus, buller och luftkvalitet.

Hälsa och lärande förutsätter varandra. Hur du mår påverkar dina möjligheter att prestera och hantera sociala situationer och omvänt påverkar prestationer och sociala relationer din hälsa. Därför är barns och elevers fysiska och psykiska hälsa samt lärande ett ansvar för alla som arbetar inom förskola och skola i nära samarbete med den lokala och centrala elevhälsan.

Under senare år har Skogshagaskolan organiserat sin verksamhet utifrån målet att skapa en hälsofrämjande skola.

Under 2017 fick vi exempelvis bidrag från Skolverket som gjorde att vi på kort tid kunde genomföra ett projekt kopplat till det hälsofrämjande arbetet. Under projekttiden har vi flyttat perspektivet från åtgärdande arbete till att arbeta alltmer främjande och förebyggande. Idag är elevhälsoteamet inte längre någon slags expertgrupp som löser problem eller dilemman på egen hand. Idag kommer elevhälsoteamet in tidigt i samtalen på våra elevhälsomöten, där alla berörda deltar.

”Vår omgivning med ljud och ljus och rörelse påverkar oss på olika sätt och en del elever är extra känsliga för yttre påverkan.”

Organisationen har kartlagts och identifierat kritiska aspekter. Sedan dess har vi haft som mål att skapa en hållbar organisation med olika ansvarsområden och spetskompetenser. Idag har vi en paraplyorganisation som organiserats utifrån tillgänglighetsmodellen. Vi är stolta över organisationen och vet att den gör skillnad.

Ny kunskap

I takt med att vi tillägnat oss nya kunskaper om hälsofrämjande faktorer, inte minst gällande lärmiljöer, har vi förstått att vår egen miljö är delvis bristfällig, otillgänglig och förlegad. För att få till förändringar har vi sökt och fått SIS-medel från, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, där vi bland annat kartlagt Skogshagaskolans fysiska lärmiljöer med hjälp av myndighetens webbaserade värderingsverktyg.

pingisbord
Pingisbordet och utehuset ingår i Skogshagaskolans hälsofrämjande satsningar kopplade till fysisk uteaktivitet.

Under tiden har vi också fört kollegiala samtal utifrån frågeställningar som finns i SPSM:s material. En viktig framgångsfaktor för att lyckas i förändringsarbetet är också att låta eleverna göra sina röster hörda genom intervjuer och skrivuppgifter, enskilt och i grupp utifrån givna frågeställningar.

Till en början har arbetet handlat om att skaffa kunskap om vad som ska kartläggas för att sedan kunna utveckla den fysiska miljön. SPSM erbjuder flera utbildningar där vi fått kunskap om hur vi kan anpassa den fysiska miljön för elever med funktionsnedsättningar. Vår omgivning med ljud och ljus och rörelse påverkar oss på olika sätt och en del elever är extra känsliga för yttre påverkan. Ljud kan upplevas som starka eller obehagliga på olika sätt och starkt ljus kan sticka eller blända i ögonen. Omgivande miljö kan upplevas rörig, vilket ger negativ påverkan på hälsa och lärande. För att skapa en hälsosam miljö behöver vi goda kunskaper om material, färg, form, inredning och om dagsljusets respektive belysningens egenskaper. Vi vill att den fysiska miljön utformas så att den inger trygghet och studiero för alla elever.

Kompetensen inom området har ökat på vår skola och vi har fått hjälp med hur vi kan analysera resultatet av kartläggningen. Vi har blivit mer medvetna om hur vi aktivt kan arbeta med alla elevers lärmiljö oavsett fysiska eller psykiska förutsättningar. Vi utgår från att det ska ske ett ständigt lärande i alla våra lokaler, inne som ute, inklusive på rasten. Skolan ska kunna erbjuda rum för olika lärsituationer och möjlighet till vila och återhämtning

Kartläggningens resultat

Kartläggningen visade att Skogshagaskolans lärmiljöer inte är tillräckligt anpassade utifrån elevernas behov i olika lärsituationer. Möbler och inredning behöver också förnyas utifrån säkerhet, elevernas ålder samt ergonomiska aspekter. Verksamheten bör också ge utrymme för aktiviteter som involverar presentation, produktion, interaktion, reflektion och rekreation.

Inom skolans verksamhet finns störande bakgrundsljud som framför allt hör till ventilationen. Dessutom förekommer långa efterklangstider, störande ljudintryck av aktivitetsljud, tal, överhörning och eko. Delar av inredning, material och teknik är visserligen valda utifrån en strävan att förbättra ljudmiljön men det räcker inte.

skogshagaskolan
Modellklassrummens fönster är i dag försedda med rullgardiner, mörkläggningsgardiner och markiser.

Vissa miljöer påverkas av visuella störningar såsom rörelse, blanka material, felaktig kontrastverkan och belysning. Skolans miljö innehåller för mycket information i form av inredning, materialval och kulörer, vilket påverkar intryckskänsliga elever.

I klassrum och grupprum är koldioxidhalten hög på grund av att antalet personer är fler än vad rummen egentligen är dimensionerade för. Vi kan inte reglera värmeinstrålning och ventilation, vilket gör att klassrummen behöver vädras kontinuerligt.

Med utgångspunkt i kartläggningen tänker vi nu bygga upp ett modellklassrum, som inger lugn och en avskalad känsla. Till att börja med utgår vi från ett befintligt klassrum som alla verksamheter ska ha möjlighet att boka. Modellklassrummet ska inredas funktionellt, ergonomiskt korrekt och inbjuda till kommunikation och social interaktion.

Ljud, ljus och luft

Möblering och inredningen ska utformas med hänsyn till den utrustning och teknik som behöver användas. Antalet platser kommer att dimensioneras utifrån lokalens storlek och form.

Ljudmiljön är viktig för såväl undervisningssituationen som i sociala samspelssituationer. Genom att skapa en generellt god ljudmiljö kan vi undvika särlösningar för vissa elever. Borden i modellklassrummet kommer att vara höj- och sänkbara samt försedda med ljuddämpande bordsyta. Här finns också tillgång till ljuddämpade skärmar som gör det möjligt att bilda mindre enheter i klassrummet. Stolarna ska glida lätt och tyst mot underlaget.

”Ljudmiljön är viktig för såväl undervisnings- situationen som i sociala samspelssituationer.”

Runt dörrarna kommer ljuddämpande lister att appliceras som effektivt stänger ute störande korridorsljud. Bestämda platser gör ljudmiljön mer begriplig för många elever och det skapar också trygghet.

Allt visuellt buller ska tas bort. Istället kommer väggarna att målas med whiteboard-färg så att eleverna kan arbeta stående och vara i rörelse då de skriver text direkt på väggen som de sedan suddar ut.

Fönstren i rummet som ska bli modellklassrum är redan idag försedda med rullgardin, mörkläggningsgardin och markiser till skydd mot solljus. Nu ska också belysningen ses över för att bli jämn och bländfri.

God luftmiljö är viktig för koncentrationsförmågan. Skolan behöver därför ha ett nära samarbete med fastighetsägaren för regelbundet underhåll med skötselplanering för exempelvis ventilationssystemet.

Utemiljön

Vad gäller vår skolgård visade kartläggningen att den är fullt framkomlig och orienteringsbar för alla elever oavsett förutsättningar. Den är säkert utformad och utrustad. Lekutrustning och platser för samspel och samvaro är tillgängliga och användbara för alla elever. Skolgården inbjuder till ett varierat utbud av aktiviteter, naturinslag och skydd för väder. Alla elever har tillgång till olika upplevelser utifrån sina egna förutsättningar i rastverksamhet som är organiserad, vilket skapar gott samarbetsklimat och inbjuder till lek.

Kartläggningens bild av Skogshagaskolans skolgård stämmer väl överens med våra egna upplevelser av utemiljöns möjligheter till ett varierat utbud för upplevelser som alla har tillgång till. Utemiljön är trygg med tillgång till rastvärdar som ansvarar för olika områden på alla raster. I syfte att utveckla fler fysiska aktiviteter och estetiska uttrycksformer som teater och dans ska skolgården under hösten också utrustas med en utomhusscen.

klassrumsmodell
I minimodellen för ett klassrum finns plats för flera funktioner som presentation, interaktion, och produktion. 

I Lpfö11 och Lgr11 kan man läsa att: ”Utformningen av fysiska miljön återspeglar också det värde de som vistas där anses ha och hur viktiga olika aktiviteter är”, vilket är tänkvärt. Dessvärre saknas idag praktisk kunskap och konkret rådgivning för hur ändamålsenliga skollokaler ska utformas så att de följer läroplanens mål och grundskolans värderingar.

Vår förhoppning är att Skogshagaskolans arbete med den fysiska miljön på sikt kan visa hur pedagogik och rum samverkar där kvaliteten i den fysiska miljön påverkar trivsel, trygghet och stimulans. Vi tror också att delaktighet och inflytande vid utformningen av den fysiska miljön är en framgångsfaktor. På så sätt kan vi dra vårt strå till stacken och medverka till mer praktisk kunskap om vad som ger en bra skolmiljö för hälsa och lärande.

Skogshagaskolans hälsofrämjande arbete

• Elevhälsomöte (EHM), där elevhälsoteamet samverkar tidigt med lärarna för att kunna skapa en god tillgänglighet för alla.

• Undervisningsmöte (UM), ett forum som leds av skolans förstelärare och ger möjlighet till kollegiala samtal. Vi har fokus på att erbjuda språkutvecklande arbetssätt och formativ undervisning.

• Plan för mottagande av nyanlända, där skolans SVA-lärare har ett övergripande ansvar.

• Läsprojekt i form av läsambassadörer, där möjligheten ges att intensivträna läsning och samtala om texter 3–5 gånger per vecka. Elevernas läsning kartläggs innan start och följs upp efter åtta veckor.

• Spetskompetens inom matematiksvårigheter med fortbildning via SPSM som erbjuder nät- baserade kurser för ämneslärare i matematik.

• Spetskompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utifrån SPSM:s studiepaket inom npf.

• Aktivitetsytor både inne och ute som inbjuder till fysisk aktivitet samt pulspass för våra äldre elever.

• Årlig plan med olika ansvarsområden kopplat till diskrimineringsgrunderna.

• Utvecklat arbetssätt när det gäller elevintervjuer och samverkan med vårdnadshavare.

Länktips

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/tillganglig…

Studiepaket om barn och elever med npf: www.spsm.se/studiepaket-npf/

Skollokalernas betydelse för lärande: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-494-6.pdf?issuusl=ignore
Om ljus i pedagogiska miljöer: www.barnverket.se/arkiverade-sidor/skolans-ljus-om-betydelsen-av-bra-lj…​​

 

Gerd Henriksson

Gerd Henriksson

Specialpedagog och samordnare för elevhälsan vid Skogshagaskolan i Västervik. Hon är utbildad handledare inom specialpedagogik och leder flera projekt inom hälsofrämjande skola bland annat i samverkan med SPSM. Gerd har lång erfarenhet av skolutveckling, undervisning, handledning och värnar om ett nära samarbete med vårdnadshavare. 

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant