Professionellt relationell

Att se relationskapande med kollegor som en del av vårt arbete kan kännas ovant. Att träna sig i relationsbyggande i sammanhang där det redan gnisslar kan kännas direkt obehagligt. Ändå är goda relationer själva grundförutsättningen för gott samarbete och det enda sättet att utveckla dem består i att träna!

”Jag får inte mandat.” ”Vi samarbetar inte i vårt elevhälsoteam, var och en jobbar med sitt.” ”Rektor lyssnar inte på mig, hen förstår inte vad jag kan bidra med.”

Den här typen av frustrerade kommentarer kan jag möta i handledning av elevhälsopersonal. Jag känner också igen de här upplevelserna från när jag arbetade som skolpsykolog och åkte runt till flera olika skolor där jag dök upp på ett EHT eller något annat möte och försvann lika snabbt igen.

På vissa skolor gick det trots allt att få till en del samarbete, men det hände också att rektorer inte ens svarade på mina mejl eller enbart gav mig i uppdrag att utreda och åtgärda individuella elevers utmaningar. Jag fick inte göra det jag tyckte att jag borde, varken utifrån min kompetens eller utifrån de lagar och riktlinjer som styr vårt arbete.

Som skolpsykolog, skolkurator eller skolsköterska bygger vi i första hand ofta samhörighet med och tillit till andra med samma roll och uppdrag. Trots att det egentligen inte är andra med samma profession vi främst ska samarbeta med. Därför vill jag ge några tips för professionellt relationsskapande, med syfte att bygga fungerande samarbetsrelationer med skolledning och elevhälsans övriga kompetenser:

• Se relationsskapande med kollegor och chefer som en del av ditt arbete.
• Avsätt tid för en kafferast eller lunch med dina kollegor i elevhälsan.
• Hälsa på alla kollegor du möter med ”hej”, tilltala gärna med förnamn, le och se dem i ögonen.
• Visa nyfikenhet på kollegornas liv och ställ frågor som känns lagom personliga för dig: hur gick det med handledningen/dotterns fotbollsmatch/utbildningsdagen?
• På möten: ställ frågor till kollegor och lyssna aktivt.
• Börja öva på att interagera med kollegor på skolor där du redan trivs, men inte ännu tagit dig den tiden.

Tipsen ovan tar inte särskilt mycket tid att genomföra men kan göra underverk. Du får snabbt utdelning på dina leenden (de smittar som bekant!) och blir dessutom en förebild för andra som tar efter ditt sätt. Och om där är personer i din omgivning som beter sig på ett socialt sätt som du uppskattar, berätta det för dem! Och prova att själv göra likadant.

”Ställ frågor som känns lagom personliga för dig.”

Att bygga relationer på det här sättet är ingenting nytt i våra arbeten, men kanske gör vi det inte alltid på ett medvetet och strategiskt sätt. Men när vi väl börjat se relationer som en viktig grundförutsättning för vårt samlade elevhälsoarbete kan det vara idé att öva mer på relationsskapande i det arbetslag eller på den skola där vi känner oss trygga, där samvaron redan är enkel och trivsam. Genom att passa på att träna på sociala beteenden och relationsbyggande i de sammanhangen blir vi mer bekväma med att göra det i andra som är mer utmanande. Och när vi märker av effekten, att arbetet blir både roligare och effektivare, är det lätt att fortsätta.

Att tillbringa tid med människor vi trivs med, som får oss att känna oss sedda och uppskattade, är inte svårt. Så när du väl vant dig vid att medvetet lägga tid på relationer i sådana sammanhang blir nästa viktiga steg att engagera dig i de skolor och de personer som du inte trivs lika bra med. Även om det tar emot!

Enligt Thomas Jordan, som forskar kring konflikthantering i arbetslivet, kan en bruten kontakt få en konflikt att eskalera. Ett sätt att motverka detta är att försöka få kontakt kring något annat än den infekterade frågan som är viktig för den personen. Översatt till skolsammanhang kan det innebära att lägga lite extra tid och omsorg på de skolor och de personer där det skaver mest i arbetsrelationen.

Fråga rektorn du nästan aldrig har kontakt med annat än via mejl om hen vill äta lunch med dig när du ändå är på skolan. Erbjud dig att hjälpa kollegan i elevhälsoteamet du aldrig tycks hinna prata med att bära material till hens rum.

Visst kan det ta emot, det är jag den första att erkänna! Jag har haft en stor klump i magen och en stark känsla av ovilja när jag provat. Men jag vet också att detta enträgna relationsskapande ger utdelning i form av ett mer välfungerande samarbete.

Det är när vi får syn på andra sidor av varandra än de vi ser i ett späckat möte eller en stressad situation som vår empati och vilja att lyssna för att förstå ökar.

Men visst, relationsskapande som utgår från ett negativt läge, är krävande. Att dricka kaffe med kollegan man ”alltid” brukar hamna i jobbiga diskussioner med är ingen rast. Rasten kan du behöva ta före eller efter den krävande kaffestunden tills relationen börjar sätta sig eller åtminstone känns mer neutral.

När vi pratar om undervisning och elever är en återkommande rekommendation att arbeta relationsbyggande. När eleverna är trygga med och känner sig sedda av lärare och andra vuxna i skolan blir det lättare att undervisa, hantera konflikter och prata om svårigheter. Devisen ”fem gånger mer kärlek” fungerar inte enbart för föräldra/barn-relationer utan även i relationerna mellan skolpersonal och elever.

”Men visst, relationsskapande som utgår från ett negativt läge, är krävande.”

Men om vi med tyngd och mandat ska kunna hävda vikten av att lärare lägger tid och kraft på att bygga relationer med bråkiga elever och kritiska föräldrar för att komma framåt och göra sitt jobb. Ja, då är det inte mer än rimligt att vi är beredda att göra samma sak.

På den övervägande majoriteten av de skolor jag har kännedom om har verksamheten varit organiserad i stuprör. Elevhälsa, lärare och fritidspedagoger har verkat var för sig utan samröre. Detta trots att vi har ett gemensamt uppdrag som kräver samarbete.

När du och dina kollegor har byggt goda relationer och samarbeten inom elevhälsan och med skolledning är det dags att vidga kretsen till att inbegripa all personal. Hur bygger ni som elevhälsa relationer med lärarna i arbetslagen, med resurspersonal, fritids, vaktmästare och måltidspersonal?

Att bryta vanor kan vara svårt, särskilt när det inte bara handlar om ens egna utan om sådana vanor som präglar kulturen i en hel skola. Då finns det bara ett sätt att göra det på och det är att träna! Träna medvetet och strategiskt. På en sak i taget. Vad väljer du att börja med?

Referenser

Forster, M. (2009). Fem gånger mer kärlek: forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv: en bok till föräldrar med barn mellan
2 och 12 år.
Natur & Kultur.

Henriksson, Oskar & Habitud. (2017). Ensam eller stark: åtta principer för framgångsrika team. Natur & Kultur.

Jordan, Thomas. (2015). Konflikthantering i arbetslivet: Förstå, Hantera, Förebygg. Gleerups. Vägledning för elevhälsan. (2016).

Socialstyrelsen.

 

Läs fler

Malin Valsö

Malin Valsö

Leg. psykolog med bakgrund som skolpsykolog. Hon har skrivit flera böcker och driver Elevhälsokonsulterna med inriktning på organisations- och kompetensutveckling.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant