Rutiner för relationer

Om våra elever ska lyckas i skolan måste de trivas och känna tillit i sina sociala relationer till varandra och skolans vuxna. För att nå dit krävs att elevhälsa och skolledning tar gemensamt ansvar för konkreta rutiner som ger goda relationer.

På Ängdala skolor där jag är specialpedagog samverkar elevhälsa och skolledning kring strukturer och rutiner som hjälper oss att prioritera arbetet med att skapa goda relationer mellan såväl eleverna som mellan personal och elever.

Ett av de mest konkreta verktygen vi använder oss av är sociogram som hjälper oss att få syn på sociala strukturer bland eleverna i de olika klasserna. Det är elevernas mentorer som ansvarar för att upprätta sociogrammen och – med hjälp av elevhälsan – analysera vad de säger oss.

Som underlag för sociogrammen ställer mentorerna två frågor till varje elev:

1) Vem arbetar du bäst tillsammans med på lektionerna?
2) Vem vill du helst vara med på rasten?

Eleverna ger oss minst tre namn på respektive fråga och utifrån svaren upprättar respektive mentor ett sociogram genom att skriva ner namnen på ett papper med pilar emellan.

”Man pratar om trivseln på lektionerna och vad eleverna verkar gilla att göra på rasterna.”

Intervjuerna görs i samtliga klasser två gånger per läsår, under oktober månad på höstterminen och i mars på vårterminen. Vid mittermins- konferensen kan elevhälsans personal och mentorerna för respektive klass vid behov diskutera insatser utifrån det sociogrammen visar.

Sociogrammen hjälper oss framförallt att identifiera ele-ver som behöver stöd i att skapa relationer men vi kan också se andra intressanta relationsmönster. Det kan handla om grupper som verkar utvecklas på ett negativt sätt eller barn som själva upplever att de inte har några vänner trots att andra uppger dem som just det.

Vi kan också fundera över varför vissa barn alltid har någon att leka med på rasten, medan ingen väljer just dem för att arbeta med på lektionerna. Vad kan det bero på? Andra kan oroa sig över att de inte vet vem de kan leka med på rasten.

Som stöd i att hitta relationsskapande strategier kan vi exempelvis hjälpa barnen att planera för att ta kontakt eller visa på alternativ de inte kan se.

Vi har exempelvis fasta platser i matsalen och här kan vi rigga så att barnet som oroar sig för rasten får möjlighet att planera den tillsammans med andra.

Om mentorer och elever behöver ytterligare stöd med att analysera sociogrammen eller fundera över hur eleverna bäst kan stöttas så finns vår skolkurator och skolsköterska som stöd. De kan hjälpa till genom att exempelvis hålla sig nära en grupp elever på rasten eller intervjua alla elever som varit involverade i en konflikt och hjälpa dem att hitta lösningar. Självklart finns också specialpedagog och skolpsykolog behjälpliga för mer av djupdykning.

Ett annan viktig funktion som skapar trygghet på vår skola är trivselrådet där årskurserna 4–9 är representerade med två elever från varje klass.

Trivselrådet leds av skolsköterska och skolkurator som aktivt bygger upp ett förtroende hos eleverna så att de kan ge oss signaler på hur stämningen är i de olika klasserna. Det handlar förstås om att skapa ett tillitsfullt samarbete där eleverna förstår att vi vill hjälpa till. Man pratar om trivseln på lektionerna och vad eleverna verkar gilla att göra på rasterna.

”Eftersom eleverna umgås allt mer på nätet och via sociala medier kan de behöva veta mer om de relationella spelregler som kan gälla där.”

Våra trivselrådselever är enormt observanta och har väldigt god koll på vad det är som händer och vad som kan ligga bakom olika typer av beteenden. De har också ofta bra reflektioner kring vad som kan göras. Det vi får veta under trivselråden hjälper oss att planera förebyggande och trivselskapande insatser.

En annan viktig informationskälla är våra trivselenkäter som samtliga elever i årskurs 1–9 fyller i anonymt en gång om året. De yngsta fyller i enkäten själva efter att de först fått en genomgång med stöd av pedagog.

Eftersom eleverna umgås allt mer på nätet och via sociala medier kan de behöva veta mer om de relationella spelregler som kan gälla där. För att förbereda eleverna för vad relationer på nätet kräver skapade vår skolbibliotekarie och kurator år 2012 ett projekt kallat ”Ängdala online” som nu är ett permanent inslag i skolans verksamhet.

I kontinuerligt återkommande lektionspass möter de eleverna i olika årskurser och rustar dem för vad relationer på nätet kan innebära.

Tillsammans skapar de regler för nätumgänge, samtidigt som eleverna lär sig vad man ska vara uppmärksam på och vad man absolut inte ska acceptera.

För att förebygga eventuella luckor som kan uppstå då elever byter årskurs och lärare har vi sedan några år tillbaka rutiner för uppföljning av överlämningarna mellan lärare. Det innebär att när de mottagande lärarna undervisat eleverna en tid och lärt känna dem får de möjlighet att träffa lärarna som hade eleverna tidigare och ställa frågor.

Det kan handla om sådant man inte hann prata om vid den första överlämningen eller sådant som dykt upp nu när man känner eleverna bättre.

Tips kring sådant som verkar ha fungerat bra tidigare med bedömningssituationer, anpassningar och placering i klassrummet.

Under alla överlämningar och uppföljningar av överlämningar är någon från elevhälsan alltid delaktig för att stötta pedagogerna i vilken typ av information som kan lämnas över.

Elevernas relationskompetens utvecklas ofta ju äldre de blir men vi har sett att eleverna har fortsatt behov av stöd från sin mentor också när de kommer upp på högstadiet. För att överbrygga övergången från mellan- till högstadiet har vi infört schemalagd mentorstid för samtliga elever på högstadiet.

I diskussioner som rör tjänstefördelning och fortbildning kan vi från elevhälsan alltid bidra med att hålla relationsperspektivet närvarande i beslut som gynnar elever och personal. När skolledning och elevhälsa hittar konkreta vägar att samarbeta blir det lättare att jobba förebyggande för en positiv lärmiljö där elever och personal trivs och mår bra.

Läs mer!

Ängdala skolor är en F–9-skola i Höllviken i södra Skåne. På skolan går i dag 510 elever. I nära anslutning finns även Ängdala förskola med totalt sex avdelningar.

http://www.angdalaskolor.se/
http://angdalaonline.blogspot.com

 

Läs fler

Anna Aspelund

Anna Aspelund

Lärare i svenska, svenska som andraspråk och SO samt specialpedagog med 30 högskolepoäng i kursen Läs- och skrivsvårigheter. Sedan 2013 är Anna anställd på fristående Ängdala skolor med drygt 500 elever i årskurs F-9 i Höllviken strax söder om Malmö. Där är hon samordnare för Elevhälsan och en del av skolans ledningsgrupp och arbetar i nuläget med att organisera insatserna för elever i årskurs 2–9 i behov av särskilt stöd och anpassningar.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant