Med sömn på schemat

När skolsköterskorna i Kumla upptäckte att eleverna sov sämre satte de sömn på schemat. I ett specialutformat program har eleverna på Vialundskolan fått träna på att planera sin tid, undvika social jetlag och ta en lugn stund på kvällen.

För fyra år sedan upptäckte skolsköterskorna inom elevhälsan i Kumla att många elever sov dåligt. Det kom fram genom den enkät som elever och vårdnadshavare fyller i inför hälsosamtalet hos skolsköterskan.

Syftet med enkäten, som används i hela Örebro län, är att den ska vara ett stöd i skolornas hälsofrämjande arbete. Elevhälsan samlar löpande in avidentifierade underlag från alla hälsosamtal i förskoleklasserna, årskurs 4 och 7 och första året på gymnasiet för att skapa sig en bild av elevernas behov.

Emma Cronberg är psykolog på elevhälsan i Kumla kommun och ansvarig för ett skolområde med en högstadieskola och fyra mellanstadieskolor.

– Vi har träffats i vårt område med viss regelbundenhet för att tänka hälso- främjande och förebyggande för hela området. Min roll är att driva arbetet, tänka i helhet och driva och stötta.

I enkäten kunde Emma Cronberg och hennes kollegor i elevhälsan se att eleverna på deras skolor sov allt mindre. De kunde också se att sömnproblemen gick ned i åldrarna. Till exempel sov 43 procent av tjejerna i årskurs nio mindre än sex timmar per natt.

– Det är en katastrof. Sömn är jätteförknippat med inlärning. Om eleverna inte får sömn kommer de inte att kunna lära sig i den utsträckning de borde. Det är också förknippat med psykisk hälsa och att må bra. Det är en grundläggande faktor som styr så mycket annat.

"Sömn är förknippat med psykisk hälsa och att må bra. Det är en grundläggande faktor som styr så mycket annat.”

Ungefär samtidigt fick Emma Cronberg höra talas om en forskningsstudie om sömn och psykisk hälsa vid Örebro universitet. Hon tog kontakt med forskaren Serena Bauducco som gjort studien. Genom henne fick hon information om utbildningsprogrammet Yapi sömn som forskarna tagit fram.

Syftet med programmet är att ge elever i högstadiet en förståelse för vilken betydelse sömnen har för att kunna fungera bra i vardagen. Det består av fem lektionstillfällen och genomförs inom ramen för skolans ordinarie undervisning. Under lektionerna varvas teoretiskt innehåll med praktiska uppgifter och hemuppgifter.

– Vi frågade oss om vi skulle kunna använda det på vår högstadieskola. Kanske även i lägre åldrar? Skolsköterskorna hade ju märkt att sömnproblemen gick ned i åldrarna.

Sömnforskaren Serena Baudocco vid Örebro universitet som tagit fram programmet berättar att den största skillnaden mot befintliga sömnprogram är att eleverna provar olika strategier hemma.

– Det finns en del andra skolbaserade sömnprogram, men de fungerar inte så bra. Eleverna lär sig visserligen mer om sömn men de förändrar inte sina vanor.

Hittills har hon utvärderat programmet i mindre skala och då var resultaten lovande.

– De flesta sover redan helt okej, så man förväntar sig inte jättestora förändringar. Man vill se om eleverna behåller sina goda rutiner. Och det hade de som fått programmet gjort i större utsträckning än kontrollgruppen som inte fått det.

"Det var som att slå in öppna dörrar. Det var självklart för alla att sömn var ett problem.”

Nu har Serena Bauducco sökt pengar för att kunna forska vidare och utvärdera programmet i större skala.

När Emma Cronberg fått information av Serena Baudocco bokade hon in ett möte med rektorn och lärarrepresentanter på områdets högstadieskola, Vialundskolan. Alla visade sig positiva till att testa programmet.

– Det var som att slå in öppna dörrar, berättar Emma Cronberg. ”Måndagar är hemska”, sa de allihopa. ”Framåt onsdag börjar de hämta sig.” Det var självklart för alla att sömn var ett problem.

Elevhälsan och lärarna bestämde sig för att testa programmet i en sjundeklass på skolan. De yngre årskurserna fick vänta. Lektionerna lades in i ämnena biologi samt idrott och hälsa som har sömn i sina kursplaner. Från början höll kuratorn och närvarocoachen i undervisningen, men när kuratorn gick på föräldraledighet klev ämneslärarna in.

Michael Pihl som är lärare i idrott och hälsa på skolan var positiv till samarbetet med elevhälsan från start.

– Sömn ligger ju rakt in i mitt ämne. Det finns moment i mina kursplaner som handlar om att planera, genomföra och utvärdera så det är klockrent.  Jag vill gärna jobba nära elevhälsan för de kompletterar oss bra och har mycket att lära oss.

Han har länge varit medveten om att elevernas sömn är ett problem.

– Det har vi vetat ganska länge att det är si och så med hur de sover. Vi har lyft det tidigare men det här blir en annan dimension genom att det ingår praktiska övningar hemma.

När undervisningen började informerade elevhälsan om att de kunde behöva prata med föräldrarna om det visade sig att eleverna sov väldigt dåligt. Elevhälsan har också varit beredda att erbjuda individuella kontakter om det skulle komma fram att eleverna har andra svårigheter som orsakar sömnproblemen. Men det har inte behövts hittills.

Sandra Perez är närvarocoach inom elevhälsan och arbetar med att skapa frånvarorutiner och ta kontakt med de elever som inte kommer till skolan. Hon säger att hon själv lärt sig mycket om sömn genom arbetet med programmet.

– Jag har verkligen haft nytta av det. När elever inte kommer till skolan och man grottar ned sig i det så visar det sig ibland handla om att de har dåliga sömnrutiner. Då är det jättebra att kunna använda sig av det jag lärt mig.

Eleverna har för det mesta varit positiva, framhåller både Michael Pihl och Sandra Perez. De har uppskattat det varierade upplägget med en blandning av föreläsning, filmer, diskussioner och hemövningar. De har också tyckt att ämnet är viktigt.

– Det handlar om en verklighet som de känner igen sig i, säger Mikael Pihl. De säger själva i utvärderingar att de vill sova mer och lägga mindre tid på skärmar och sociala medier.

Några elever har varit mer tveksamma. De har tyckt att de inte har några problem med sömnen och att de redan går och lägger sig i tid. Andra har inte gillat att skolan lägger sig i deras vardag.

– En uppgift handlar om att testa att inte vända på dygnet under helgen. Då tycker de att vi inkräktar på deras privatliv – det är ju deras fritid, säger Michael Pihl.

Vid sådana tillfällen i undervisningen försöker han använda sig själv som exempel.

– Jag vet ju att jag inte har de bästa vanorna. Jag har själv skärm i sängen ibland och får inte alltid mina timmar. Det försöker jag också förmedla till eleverna. Om man ska få kontakt i sådana här frågor kan man inte stå och säga att man själv är perfekt. Det gäller att mötas.

Samarbetet mellan elevhälsan och lärarna har genomgående fungerat bra, tycker Emma Cronberg, Sandra Perez och Michael Pihl.

– Vi var måna om att ha med rektor och pedagoger tidigt i processen, i stället för att komma med en färdig chockprodukt, säger Emma Cronberg. De fick säga vad de tyckte och om vi skulle gå vidare. Sedan har vi valt en fråga som ingen har ifrågasatt. Alla tycker att den är viktig.

Det har också varit en stor fördel att programmet ryms inom ramen för läroplanen, säger hon.

– Det är inte elevhälsan som går in och gör något extra. Det har gjort det här mycket lättare att driva och mer positivt för rektor och andra. Ett exempel på elevhälsa som är på riktigt.

Yapi sömn

Utbildningsmaterialet Yapi sömn har tagits fram av forskare vid Örebro universitet. Det består av fem lektionstillfällen och varvar gruppdiskussioner, föreläsningar, hemuppgifter och filmer. Varje lektion inleds med en utvärdering av hemuppgiften.
De fem lektionerna består av:
• Samtal om den egna sömnen och sömnkunskap. Hemuppgift: Prova en lugn stund på kvällen.
• Kunskap om att förskjuta sömnen på helgerna (social jetlag). Hemuppgift: Prova att ha samma sovtid på helgen som i veckan.
• Tidshantering, tidsplanering och tidsgränser. Hemuppgift: Prova en tidshanteringsstrategi.
• Att skjuta upp saker och sömnbrist. Hemuppgift: Prova någon av de tidigare uppgifterna igen.
• Sammanfattning och uppföljning av lektionerna och hemuppgifterna.
Källa: Elevhälsan i Kumla kommun

Om sömn på schemat

1. Vad är det viktigaste du har lärt dig?
2. Vad tyckte du om lektionerna?
3. Har de haft någon nytta för din egen sömn?

hannaHanna Kumlin, 13 år:
1. Att man ska ha en lugn stund innan man ska somna på kvällen. Och så gjorde vi ett schema över när på dagen man ska göra läxan så det inte blir så stressigt.
2. Bra, det var roligt att få prata om sömn.
3. Jag har provat att ha en lugn stund innan jag ska lägga mig. Kanske somnar jag lite tidigare än förut.

aliceAlice Jonasson, 13 år:
1. Hur mycket sömnen påverkar. Att om man lägger sig en extra timma tidigare så betyder det mycket.
2. Bra, det har varit intressant att prata om.
3. Jag har testat lite olika saker. Till exempel att skriva upp vilken tid jag vill gå och lägga mig. Det har fungerat ganska bra. Det svåraste är att gå och lägga sig om man sitter och pratar med kompisar i mobilen.

theoTheo Gellerstedt, 14 år:
1. Att undvika social jetlag, alltså att inte sova mycket längre på helgerna. Det finns så mycket annat som tar upp tiden. Mobilen tar upp timmar, och det är lätt att stanna uppe hela kvällen och kolla på serier.
2. Det har varit roligt.
3. Jag sover bättre och är mycket mer utvilad.

Biologi- och kemiläraren Maria Storm funderar över olika strategier för att få till bättre sömn med Ellen Lothigius Gabrielsson och Alicia Andersson Ahlgren.

Lektionerna innehåller bland annat övningar och strategier som eleverna ska prova hemma och sedan utvärdera.

Skolpsykolog Emma Cronberg tog kontakt med Örebro universitet för ett samarbete kring programmet Yapi sömn. 

Maria Storm och Wurood Omar Nabiel Al-Nuaimi.

Lärarna Michael Pihl och Maria Storm har sömn som stående inslag i sina lektioner.

Prev
Next

 

Läs fler

Anna Grettve

Anna Grettve

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant