Det är förmiddag och i ett av niornas klassrum står den här dagen ett antal stolar i två halvcirklar mitt emot varandra. När alla elever valt en stol är flera platser tomma och Ann Fagerberg Embretsén kan dra igång ”Heta stolen”. En övning som går ut på att eleverna tar ställning till olika påståenden. Den som håller med i påståendet flyttar från en stol till en annan.

”Det är skillnad på sex och porr.” Många reser sig och byter plats.

”Man får lära sig tillräckligt mycket om sex i skolan.” Alla förblir sittande.  

Västra skolan i Falun är en 7–9-skola där alla elever har friskvård på schemat 30 minuter i veckan. Skolkurator Ann Fagerberg Embretsén träffar varje klass mellan två och tre gånger per termin och pratar då på olika sätt utifrån huvudtemat psykisk hälsa.

I årskurs 7 handlar det mycket om sömn, stress, tankar och målbilder. För årskurs 8 berör en av lektionerna ”dåliga hemligheter” där eleverna får veta mer om familjevåld och missbruk och hur man kan få hjälp. Eleverna får också en lektion i hur olika typer av normer kan begränsa. Ett tema som i årskurs 9 utökas till lektioner om sexualitet, porr och jämställdhet.

"Att våga tänka själv, känna efter och ta ställning när det kommer till sin egen sexualitet är enormt viktigt för att må bra.”

– Att våga tänka själv, känna efter och ta ställning när det kommer till sin egen sexualitet är enormt viktigt för att må bra. Det visar inte bara forskning utan många av de samtal jag haft som kurator med unga som gått med på något som fått dem att må dåligt, säger Ann Fagerberg Embretsén.

Dessutom menar hon att eleverna ofta uttrycker att de får lära sig för lite om sex.

– Könssjukdomar och anatomi, visst, men de saknar samtal om sexualitet kopplat till relationer och känslor.

När friskvårdslektionerna med det här inslaget drog igång för tre år sedan fanns inte samtyckeslagen. Nu blir den en naturlig ingång för en av lektionerna i årskurs 8 och 9, berättar Ann Fagerberg Embretsén som brukar inleda den med att fråga varför man alls ska prata om lagen som nu funnits i två år. Ofta svarar någon att man kanske inte mår så bra om man blivit utsatt eller om någon gått över ens gränser. Därefter läser Ann Fagerberg Embretsén upp två berättelser. Den ena skriven av en kille på nätet. Den andra utifrån ett anonymiserat samtal Ann haft med en elev för flera år sedan om att ha sex fast man inte vill: ”Han tjatade och tjatade, till slut lät jag honom. Jag låg och stirrade in i väggen. Han höll på länge. Dagen efter hade jag ont och kunde knappt gå.”

– Berättelsen sätter igång samtal om tjatsex och samtyckeslagen. Grundbudskapet är ju att sex alltid ska vara på lika villkor. Men också att den som vill ha sex har ansvar för att ta reda på vad den andra personen vill och att det gäller hela vägen, säger Ann Fagerberg Embretsén.

Att då prata om hur man faktiskt gör konkret för att ta reda på vad den andra personen vill blir viktigt.

– Kan man kanske fråga: Vill du ha sex? Men också vara uppmärksam på signaler. Hur uppfattar man ett ja eller nej? Som alldeles ny inför detta med sex är man kanske tyst för man känner sig nervös. Det gäller att våga fråga och visa vad man vill, påpekar Ann Fagerberg Embretsén.

Nästa lektion innehåller två kortfilmer om samtycke och den värderingsövning som inledde artikeln. I en av filmerna visas implicita sexscener vilket en del elever reagerat starkt på.

– För några med utländsk bakgrund kan det vara tabu att prata om sex och en gång hände det att en elev lämnade rummet under filmen.

Inför filmvisningen säger Ann Fagerberg Embretsén numera att det är okej att titta bort om man vill. Det viktiga är att höra vad som sägs.

– Jag är också tydlig med att vi inte pratar om oss själva när vi gör värderingsövningar, utan om hur man tror att många känner. Då går det bättre.

En annan utmaning är samtalen om porr och porrkritik.

– Det och samtyckeslagen är mitt komplement till den vanliga sex- och samlevnadsundervisningen. Det är en svår balansgång att inte skamma eleverna och deras nyfikenhet på sex.

Ann Fagerberg Embretsén är medveten om att flera elever kollar på porr. Just därför är det viktigt att ge eleverna kunskap om hur porrbranschen ser ut och lyfta fram skillnaden mellan porr och sex.

– Jag vill att de ska få en möjlighet att utforska sin egen sexualitet utan att tänka att de måste leva upp till ideal som finns inom porren vad gäller hur man ska se ut och förväntas göra.

Att hon är på rätt väg får hon också bekräftelse på. Som när en kille som just försvarat porr under lektionen efteråt kom fram till Ann i cafeterian.

– Han sa att han vet att jag har rätt, men att det är svårt att stå upp för vad man tycker i en grupp. Jag tänker därför att ungdomar behöver få fundera var för sig och i grupp kring frågor som rör sex och relationer.

Hon hoppas att hon sår ett frö som gör att eleverna börjar tänka på hur de själva och andra beter sig, vad de själva vill och hur de kan påverka samhällsnormer.

Men visst kan det vara frustrerande att inte få feedback direkt under lektionerna. Vad tycker gruppen av elever som sitter tysta under värderingsövningarna? Killen som tittar bort under kortfilmen eller tjejerna som packar ihop sina saker och går till nästa lektion?

–Jag får tänka på de gånger då elever sökt upp mig efteråt och berättar om sexuella situationer som inte känts okej. Att jag då nått fram till någon. Förhoppningsvis betyder lektionerna mer än vad eleverna visar utåt.

Ibland behöver hon också bemöta motstånd i klassrummet. Som killen under en lektion som sa: ”Låt oss bara kolla på porr, för fan!”

– Då är det viktigt att vara påläst och komma med fakta i stället för åsikter. Sedan måste man ha förståelse för att människor söker sig till porr och att det där också finns nyanser.

Ann Fagerberg Embretsén säger att tankarna kring vikten av ha porrkritiska samtal på skolan kan se lite olika ut.

– Jag tänker ändå att vi ska utgå från och arbeta med mänskliga rättigheter. Forskning visar att många människor far illa inom porrindustrin och det bör vi prata om.

En annan slutsats från friskvårdsundervisningen är att eleverna behöver höra mer om sex och samlevnad i fler skolämnen.

– Det krävs mer än enstaka tillfällen för att eleverna ska börja fundera på hur man förändrar normer eller hur jargongen ser ut.

– Många har frågor och funderingar de behöver prata med vuxna om. Om vi kan få in sexualundervisning på ett naturligt sätt i fler ämnen vore mycket vunnet.

Rasmus Widelund och Alvin Edbäck tycker det är viktigt att prata om sex och normer.

Det finns mängder av bra material att utgå från för diskussioner om normer, könsroller, sex, känslor och porr.

Prev

Next