Teamet ökar likvärdigheten

I Uppsala finns en unik satsning på koordinatorer för ökad skolnärvaro. Det fångar upp elever med stor frånvaro och målet är att arbeta mer förebyggande. Pelle Åström är teamledare.

Berätta om ert arbete!

– Vi startade arbetet 2017 efter en utredning som gjordes i Uppsala 2016. Där såg man bland annat bristande likvärdighet kring hur skolor arbetade med att främja närvaro och hur de hanterade frånvaro. Att vi finns ökar likvärdigheten. Vi kan nyttjas av såväl fristående som kommunala skolor. Elevens rätt till skolgång är i fokus och vi finns som stöd för alla elever som är skrivna i Uppsala kommun. Dessutom har vi nära samarbete med exempelvis socialtjänst som BUP och habilitering.

Vilka är ni?

– Själv är jag lärare och specialpedagog i botten, men i teamet finns socionomer, studie- och yrkesvägledare och speciallärare. Länge var vi fem koordinatorer, men vi har precis anställt ytterligare tre, så nu är vi åtta.

Betyder det att frånvaron ökar?

– Snarare att det finns ett behov av vårt arbete och att man ser att det ger resultat. Vår arbetsbelastning är hög.

Hur hamnar eleverna hos er?

– Det är rektorn på varje skola som skickar en remiss, kan man säga. Då har skolan identifierat en problematisk skolfrånvaro, gjort en utredning och förhoppningsvis också vidtagit åtgärder enligt skollagen. Om man då inte kommer vidare kan rektorn välja att involvera vårt stöd.

Vad gör ni då?

– Det första vi gör är att titta igenom utredningen. Det är ett detektiv­arbete att försöka ringa in vad som egentligen är orsaken. Koordinatorn pratar först och främst med eleven, därefter med skola och sedan vårdnadshavare. Vi försöker skaffa oss en så objektiv bild som möjligt.

Jobbar ni även närvarofrämjande?

– Ja, det är ju vårt ständiga mål. Vi erbjuder skolorna föreläsningar, rådgivning och vi har tagit fram checklistor, rutiner och informationsmaterial. Under de första åren jobbade vi mycket med att ta fram material som alla kan följa. På så vis blir närvaroarbetet mer likvärdigt och varje skola behöver inte uppfinna hjulet på nytt.

Kan du ge några konkreta exempel?

– Numera ska varje kommunal skola i Uppsala ha en närvaroansvarig personal och vi rekommenderar samma rutiner till fristående skolor. Vi har utformat råd om vad en sådan närvaroansvarig kan göra rent konkret. Skolan ska också göra en dokumenterad bedömning när en elev varit borta i minst två veckor eller om en elev varit ogiltigt frånvarande under minst tre tillfällen under en månad. Vi har också utformat förslag på frågor till elev, vårdnadshavare och personal när frånvaron utreds.

Ni samarbetar också med andra myndigheter?

– Ja, vårdnadshavare och elever över 15 år kan skriva på ett avtal som häver sekretessen. Då kan vi ta ett helhetsgrepp om eleven och familjens situation och fungera som ett slags medlare mellan olika aktörer, som socialtjänst och BUP. Vi kan också ta hjälp av lärare, skolpsykolog, logoped och andra professioner hos oss på den centrala barn- och elevhälsan
i Uppsala.

Vilka resultat ser ni?

– Det är alltid svårt att mäta effekter på sådant som inte är rena labbdata, så att säga. Men under två år har vi följt upp ärendena. Efter ett år hade 30 procent av eleverna återgått till att vara närvarande i skolan. Det är en hög siffra inom det här området, men vi siktar förstås högre.

Att ni även vänder er till fristående skolor verkar ovanligt. Vad tänker du om det?

– Att eleven inte ska drabbas på grund av vilken skola hen råkar gå i. Alla barn och unga har rätt till skolgång och ett likvärdigt stöd. Det är ett politiskt beslut i Uppsala. Jag tror att vi fortfarande är ganska unika i landet om modellen, men ett tiotal kommuner har varit här på studie-
besök.

Tora Villanueva Gran

Tora Villanueva Gran

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant