Det kan brådska. I kriser blir skolkuratorn ofta central, som koordinator av stöd och som stöd i individuella samtal med elever. Och när enskilda elever uppsöker kuratorn för att de mår dåligt kan saker komma fram som kräver ett snabbt agerande.

– Skolkuratorerna måste veta vad man får och inte får göra. Det blir ohållbart annars, säger Ulla-Maija Madison, ordförande i Sveriges skolkuratorers förening.

Det gäller nu också det långsammare arbetet. Tystnadsplikten är central. Varje uppgift som ska hanteras ska bedömas, dokumenteras och hamna rätt. Somligt är sekretessbelagt och handskrivna minnesanteckningar ska exempelvis förstöras när de blivit till en journalanteckning i en elevakt som ska journalföras. Varje begäran om insyn i ett ärende, varje samtal med en av de många kontakter kuratorn har varje dag, kan medföra ett juridiskt övertramp.

Och kontakterna är många: förutom samtal med enskilda elever ingår kontakt och samarbete med vårdnadshavare, med skolans personal och elevhälsoteam, med socialtjänst, polis och med hälso- och sjukvård, för att nämna några.

”Handledningen är jätteviktig, liksom kollegerna. ”

På Elevhalsan.se strömmar de juridiska frågorna in till experterna i panelen: Vem ska kontaktas som vårdnadshavare om eleven bor på HVB-hem? Får rektor granska elevakten innan den lämnas ut till vårdnadshavare? Hur länge får jag spara anteckningar innan de blir allmän handling?

Det är skollagen som styr kuratorns arbete. Men framträdande är också diskrimineringslagen, lagen om offentlighet och sekretess samt socialtjänstlagen, för att nämna de viktigaste. Kuratorerna måste ofta väga flera lagar mot varandra och det är barnets bästa som ska avgöra i alla enskilda fall. I ett nötskal är den stora frågan: Vilken blir konsekvensen för barnet av vad skolkuratorn just nu gör?

– Vi måste hela tiden göra tolkningar, och det kan ibland bli svårt. Elevhälsan saknar tydliga riktlinjer. Det skulle behövas särskilt i fråga om kuratorns roll – vår förhoppning är att Skolverket och Socialstyrelsen ska vilja samarbeta med oss i den frågan, säger Ulla-Maija Madison.

Hon själv relaterar till Akademikerförbundet SSR:s etisk kod för socialarbetare. Men kollegerna är oerhört viktiga för att reda ut de dilemman som kan uppstå. Ulla-Maija Madison påpekar att det inte är någon som förväntar sig att en skolkurator ska vara jurist, men det grundläggande måste man känna till.

– Kan du juridiken står du stadigt. Att bli uppfattad som kunnig är avgörande i kontakter med vårdnadshavare och andra. De har angelägna frågor och de vill att kuratorerna ska kunna ge svar. Eller berätta var de kan få svar, hur de kan länkas vidare.
Ulla-Maija Madison påpekar att utbildningsbakgrund kan ha stor betydelse för hur säker en skolkurator känner sig i rollen.

”Vi måste hela tiden göra tolkningar, och det kan ibland bli svårt.”

Socionomprogrammet rekommenderas för den som vill bli skolkurator, här ingår omfattande block med socialt arbete och juridik. Men yrkesrollen är inte skyddad – skolkurator kan man bli med varierande utbildning och yrkesbakgrund.

– Det kan hända att det uppstår fler frågor om etik och juridik om det inte finns med i den utbildning man har gått. Men det finns många tillfällen till kunskapsinhämtning i jobbet. Vi sitter i elevhälsoteam, på en del ställen är vi organiserade centralt så vi har tillgång till en hel grupp skolkuratorer.  

Hon anser att alla skolkuratorer borde ha rätt till handledning, eftersom det är ett bra sätt att skapa ett genomtänkt etiskt arbetssätt.

– Handledningen är jätteviktig, liksom kollegerna. Under handledningen i små grupper fördjupar vi oss. Där och då vågar man ställa de svåraste frågorna, reda ut begreppen och komma fram till de tillförlitliga metoderna.

Systematik i arbetet är en nödvändig förutsättning för att skolkuratorerna ska kunna arbeta metodiskt med etiken. Det ska finnas en elevhälsoplan på varje skola som skolledning och elevhälsa gemensamt har tagit fram, med föregående års utvärdering som grund. Den ska förankras hos eleverna och genomföras på skolan.

Vägledning för elevhälsan
Som kunskapsstöd finns Socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsan, och till de instanserna kan man liksom till Elevhalsan.se vända sig med frågor. Kommunjuristen är en annan möjlighet liksom de årliga Skolkuratorsdagarna som anordnas av Sveriges skolkuratorers förening. Dagarna i fråga vilar på tre ben, varav juridik är ett.  Deltagarna får veta mer om förändringar i lagtexterna och vad det innebär för dem. Samtidigt får styrelsen i Sveriges skolkuratorers förening koll på vilka frågor som är aktuella bland medlemmarna.
– Journalföringsplikten är en återkommande fråga – vi har ingen sådan plikt, men allt som är underlag för beslut om åtgärd måste förstås dokumenteras. Allt som är myndighetsutövning måste alltså dokumenteras. Och sekretessen kan vara svår. Vi har tystnadsplikt som innebär mindre sträng sekretess än skolsköterskans, men strängare än lärarens.

Tystnadsplikt
Tystnadsplikt innebär att vad som sägs i samtalen stannar hos skolkuratorn. För barn under 12 år gäller att vårdnadshavaren ska ge sitt samtycke till samtal, medan tonåringar kan fatta egna beslut.  Föräldrar vet som regel att de enligt föräldrabalken har rätt till insyn. Men det är upp till kuratorn att ha koll på förbehållen. De har rätt att veta att barnet talat med kuratorn, men det innebär inte att de har rätt att få veta vad som sägs under samtalen.

Ulla-Maija Madisons tumregel är att alltid tala med eleven innan hon för uppgifter vidare.

– Öppenhet är alltid bättre. Du får ett bättre samtalsklimat. Om en flicka i yngre ålder står bakom min dörr och säger ”hej kan vi prata?”. Då gör vi det. Men jag berättar att föräldrarna behöver få veta.

I Vägledning för elevhälsan står att den ska tillämpa evidensbaserad praktik, vilket innebär att ”medvetet och systematiskt använda den bästa tillgängliga kunskapen, tillsammans med den professionelles expertis, samt att utgå från den berörda elevens situation, erfarenhet och önskemål för beslut om interventioner”. Elevens förtroende och delaktighet är alltså själva grunden för skolkuratorns arbete. Men det finns gränser.

– Det händer att man måste göra en avvägning mellan elevens rätt till sekretess och allvaret i situationen. Skolkuratorn måste alltid göra en så kallad men-prövning innan hen lämnar ut uppgifter, då elevens egen kapacitet, ålder och mognad vägs in. Det kan vara så att man måste bryta sekretessen, om barnet riskerar att fara illa.

Ser barnet ut att vara oroligt när det gäller kontakten med hemmet är det extra viktigt att vara lyhörd. Skolkuratorn har samma skyldighet som alla andra som arbetar med barn att vid oro om barnets välbefinnande göra en anmälan till socialtjänsten.

– Om vi misstänker övergrepp eller misshandel informeras inte föräldrarna eller andra vårdnadshavare om vår kontakt med eleven. Då kontaktar skolan i stället socialtjänsten, och en utredning brukar göras redan samma dag, berättar Ulla-Maija Madison.

Och skulle det bli rättegång är det inte ovanligt att polisen kräver ut journalanteckningarna från samtalen med eleven. Kuratorn kan också kallas att vittna.

Relevant information
Vid komplexa elevärenden kan en kurator för sitt minne ändå behöva ha utförliga anteckningar. Då är det viktigt hur dessa anteckningar sedan hanteras. Arbetsmaterial, alltså sådant som inte journalförs, måste förstöras. Och beroende på system för journalföring får kuratorn sedan spara det som behövs, alltså det som är underlag för myndighetsingripande, i en egen akt som inte andra yrkesgrupper har tillgång till. Elevakten, som rör den enskilda eleven, kan hela elevhälsoteamet ta del av om rektor har inbjudit till det.

– Det är av yttersta vikt att det i elevakten endast hamnar relevant information, och att alla uppgifter som rör andra än eleven är avidentifierade. Man förstår hur viktigt det är att tänka sig för när man för anteckningar, konstaterar Ulla- Maija Madison.