Tid för trygghet

En växande andel elever känner sig otrygga i skolan. De får svårare att ta in ny kunskap och riskerar i förlängningen skolfrånvaro. Goda relationer mellan elever och lärare och en samsyn kring förhållningssätt och regler skapar tryggare skolmiljöer, visar forskning.​

Den som vill ta in ny kunskap behöver känna sig trygg. Det är forskningen överens om. Rädda och otrygga människor får helt enkelt en kraftigt försämrad förmåga att lära sig saker. Fokus ligger istället på att snabbt komma bort ifrån det som uppfattas som ett hot.

Den stora majoriteten av eleverna i svensk skola känner sig trygga. Det visar återkommande studier. Men den grupp elever som känner sig otrygga har ökat något under senare fem åren och det handlar om tusentals elever.

Det här framgår av Skolinspektionen skolenkät för 2018, där elever själva får skatta hur trygga de känner sig. I enkäten uppger tio procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan att de inte känner sig trygga i sin skola. Andelen är högst i högstadiet – i årskurs 9 uppger hela 14 procent att de inte känner sig trygga.

Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet och hon menar att tryggheten är en arbetsmiljöfråga.

- Det är välkänt i forskning att arbetsmiljön behöver vara bra om personalen på en arbetsplats ska göra ett bra jobb. Precis samma sak gäller för barn i skolan.

Hur trygga eleverna känner sig varierar stort mellan olika skolor visar siffror från skolenkäten. På vissa skolor känner sig nästan alla elever trygga. På andra skolor närmar sig andelen otrygga elever 25 procent.

”Det är inte lätt att skapa ett bra klimat om man har en dålig organisation.”​

I Skolinspektionens fördjupade analyser av trygghet sticker några saker ut när det kommer till hur skolorna arbetar. På de trygga skolorna bedriver ledningen och personalen ett stabilt och långsiktigt arbete för att alla ska känna sig trygga. Personalen arbetar aktivt och målmedvetet mot kränkande behandling. Alla vuxna på skolan reagerar direkt om de får reda på att någon blivit kränkt. Både elever och lärare uppger att det finns en respekt för varandra, och en ömsesidig respekt mellan elever.

Det motsatta gäller på de skolor där många elever är otrygga. Där är det mer slumpmässigt hur personalen reagerar på kränkningar. Det finns en bristande samsyn bland de vuxna, och det saknas rutiner och ett målinriktat arbete kring hur skolan kan skapa trygghet.

- Om man har en dålig organisation så finns det många negativa aspekter, till exempel att man inte har en gemensam syn på sådant som ordning och trygghet, säger Mara Westling Allodi. Det är inte lätt att skapa ett bra klimat om man har en dålig organisation. Det är inget en enskild lärare kan åstadkomma själv.

Mara Westling Allodi lyfter gärna fram hur viktigt det sociala klimatet är för att skapa en trygg skolmiljö.

- Internationella studier visar att relationerna mellan lärare och elever och mellan eleverna är viktiga. Det finns några studier från Finland som är intressanta där man har studerat barn från förskoleklass till årskurs 3 och 4 och undersökt bland annat lärande och relationer. De här studierna visar verkligen att goda relationer mellan eleverna och mellan läraren och eleverna kan skydda barnen, särskilt de barn som har svårigheter.

Hur kan en skola arbeta med de sociala relationerna för att öka tryggheten?​

- Det finns många verktyg. Lärarna kan väva in uppgifter där eleverna får kommunicera och samarbeta i de aktiviteter man gör varje dag. Skolan behöver jobba med att stärka elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen. Det är också viktigt att det finns regler som alla känner till.

Vad säger forskningen om betydelsen av regler?​

- Det är viktigt att barnen inte uppfattar reglerna som något som de vuxna hittar på för att kontrollera dem. Men vi behöver regler för att få en bra samvaro när många människor möts. Det är viktigt.

De sista åren har många enskilda metoder blivit populära att använda i skolan, till exempel lågaffektivt bemötande och socio-emotionell träning, SET. Har de här metoderna någon funktion i det trygghetsskapande arbetet?​

- De kan vara användbara. Men många av de här metoderna har inte prövats i Sverige i stor skala. Det finns andra metoder för att förebygga mobbing och förbättra det sociala klimatet som har testats här. De har inte gett effekt alls. Då är frågan om man har använt dem på rätt sätt. Det här är ett stort område som man borde forska mer om, istället för att bara hoppa från en metod till en annan.

I sina analyser av trygga och otrygga skolor framhåller Skolinspektionen att det inte finns några enkla standardlösningar eller recept på trygghet som fungerar för alla. Många skolor har en lång väg att gå. I en rapport från brottsförebyggande rådet, BRÅ, från 2017 framgår till exempel att skolmiljön är den vanligaste platsen för många brott – både lindrig och grövre misshandel och en stor del av sexuella kränkningar och hot.

”Det är viktigt att barnen inte uppfattar reglerna som något som de vuxna hittar på för att kontrollera dem.”

Tidigare forskning har visat att en majoritet av de kränkningar som äger rum i skolmiljö sker utanför klassrummet. Eleverna är ofta som mest otrygga på skolgårdar och i korridorer, i matsalar, uppehållsrum och omklädningsrum. Det här behöver skolan vara uppmärksam på, framhåller Mara Westling Allodi.

Om alla vuxna – och inte bara lärarna – känner sig delaktiga i skolans arbete och skapar goda relationer till eleverna gynnar det tryggheten på skolan, visar forskning. Lokalvårdare, matpersonal, elevhälsopersonal och studie- och yrkesvägledare är vuxna som eleverna många gånger möter i miljöer utanför klassrummet. En studie av Jan Grannäs och Annelie Frelin visar att goda relationer mellan olika personalgrupper och mellan personalen och eleverna har betydelse för att skapa trygghet på platser såsom skolgårdar, i korridorer och matsalar. Inte minst för att fånga upp och ta hand om mindre problem kopplade till hot, våld och kränkningar innan de eskalerar.

I skolinspektionens fördjupade analys av trygghet framgår att det finns strukturella faktorer som samvarierar med hur trygga eller otrygga eleverna känner sig i skolan. Föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilt viktigaste faktorn, där föräldrar till elever på mer trygga skolor har en i genomsnitt högre utbildningsnivå än föräldrar till elever på mindre trygga skolor. Flickor känner sig generellt mer otrygga än pojkar i skolan. På de otrygga skolorna finns en överrepresentation av andelen elever som är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar.

- Det här kan betyda att skolorna i Sverige inte är likvärdiga, säger Mara Westling Allodi, utan att det är lägre kvalitet och sämre organisation för de elever som har svagare utbildningsbakgrund.

Otrygghet kan i längden leda till skolfrånvaro. Bland de elever som är hemmasittare eller skolkar har många upplevt otrygghet i skolmiljön. Det kan många gånger vara en följd av svaga relationer till lärare och kamrater.

Det finns en onödig polarisering i vårt tänkande kring skolans uppgift, konstaterar Mara Westling Allodi. Å ena sidan pratar vi om skolans uppgift att främja det intellektuella, å andra sidan om det mer emotionella och sociala som inte ingår i skolans uppdrag.

- En del menar att ett fokus på det sociala och emotionella tar bort tid och fokus från den kognitiva utvecklingen. Men för mig går de här två inte att skilja åt. Vi vet från forskningen om människan att hon inte går att dela upp. Välbefinnande och trygghet är en förutsättning för att kunna vara koncentrerad och lära sig.

Kriterier för trygga skolor

• Skolan har ett stabilt och målinriktat arbete för att främja trygghet och förhindra kränkande behandling. Det finns etablerade och gemensamma rutiner för arbetet.

• Personalen har en samsyn kring förhållningssätt och bemötande.

• Personalen reagerar direkt om de får kännedom om att elever har utsatts för kränkningar.

• Skolan har rutiner för det förebyggande arbetet utanför själva klassrummet, i  korridorer, på skolgårdar, i matsalar, omklädningsrum och uppehållsrum.

• Eleverna har kunskap om vad som gäller på skolan och de kan ordningsreglerna.

• Arbetet med trygghet är integrerat i det systematiska kvalitetsarbetet.

• Skolan gör riktade insatser när de får kännedom om att elever är otrygga. Till exempel genom att elevhälsans representanter besöker lektioner, har handledning med lärare och pratar med vårdnadshavare.

Källor: Skolinspektionens rapporter Resultat från skolenkäten 2018 samt Trygghet, fördjupad analys av skolenkäten.

 

Läs fler

Anna Grettve

Anna Grettve

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant