Värdegrundsarbete i praktiken

Hur gör vi för att goda intentioner i skolans arbete med trygghet, respekt och allas lika värde ska bli mer än bara ord? Hur går vi från abstrakt till konkret värdegrundsarbete?

Trygga elever. Högt i tak. God arbetsmiljö. Trivsamt att vara i skolan. Här behandlar vi varandra med respekt. Fina ord med goda intentioner, som vi alla kan skriva under på. Skolans demokratiska uppdrag innebär ju att vi ska främja ett skolklimat där alla barn och elever känner sig trygga och respekterade. Men vad menar vi egentligen? Och hur gör man för att det inte bara ska vara ord? Svaret är samsyn, konkretisering och träning.

Under läsåret 2018/19 ledde jag ett arbete på Vittra Kungshagen i Nyköping som ville arbeta aktivt med värdegrundsfrågor utifrån forskning om lyckade samarbeten. Ledningsgruppen deltog tillsammans med all personal från förskola, fritidsverksamhet, grundskola samt delar av elevhälsan. Vi använde oss av boken Ensam eller stark: åtta principer för framgångsrika team tillsammans med tekniker från samtalsmetoden motiverande samtal (MI).  

Eftersom trivseln skattades högt av både elev- och personalgrupper hade skolan redan en bra grund att stå på. Arbetet fokuserade därför på förebyggande insatser inom svåra områden som ofta utgör grogrund för missnöje och missförstånd: feedback, svåra samtal och konflikthantering.

”Att bemöta varandra med respekt är en svårtolkad regel.”

Från september till februari anordnades tre workshops med konkreta exempel och övningar på temat. Varje tillfälle hade i första hand fokus på arbetslagen och hur vi är mot varandra. Sedan tränade arbetslagen på att uppmärksamma det som fungerar bra tillsammans med kollegerna och pratade om det på arbetslagsmötena. Efter några veckor fick personalen prova att tillämpa det de övat på i barn- och elevgrupperna.

Vad vi gör och säger styrs mer av vad vi får för respons på beteendet, än på vad vi har för kunskap. För att bli bättre på att uppmärksamma kolleger och elever när de lyckas behöver vi därför träna upp vår förmåga att se dem och ge feedback.

Svåra samtal och konflikter är återkommande utmaningar på alla skolor med allt från att reda ut kränkningar till att få till samarbetet med oroliga och stressade vårdnadshavare. Beroende på hur vi bemöter och hanterar den här typen av situationer kan vi minska risken för att nya problem ska uppstå. Både samtalsstruktur och bemötande är oerhört viktigt för att vi ska kunna mötas och komma vidare när vi pratar om svåra saker. Vi valde därför att träna på olika samtalstekniker och följde sedan upp hur det fungerade i olika sammanhang.

Ett arbetslag berättade att de utvecklat hur personalen ger varandra feedback, ett annat att de fått en mer positiv och stöttande kultur i arbetslaget tack vare fokus på positiv feedback. Två arbetslag jobbade med att uppmärksamma elever när de gjort något positivt och särskilt riktat in sig på elever som ofta får negativ uppmärksamhet. Alla arbetslag upplevde att detta egentligen inte var något nytt, men att ha extra fokus på positiv feedback gentemot såväl elever som kolleger var hjälpsamt och hade bidragit till ökad trivsel.

Efter flera månaders träning avslutade vi med att se över skolans ordningsregler och hur vi kunde göra dem mer konkreta. Är de begripliga och observerbara? Tolkar vi dem alla likadant? Vilket bemötande och beteende ska vi själva ha för att fungera som goda förebilder? Vad behöver vi uppmuntra hos andra?

En konkret skolregel på Vittra Kungshagen handlar om att ta av sig skorna. För att agera i linje med den regeln behöver vi vuxna också ta av oss skorna, uppmärksamma de elever och vuxna som gör det, vänligt påminna de som missar att göra det, samt hjälpa dem som ofta glömmer att hitta strategier för att de ska klara av att följa regeln.

Att bemöta varandra med respekt är en mer svårtolkad regel. Konkreta förslag på hur man kan bemöta och agera blev: att hälsa på varandra, att fråga hur någon mår och hur det går innan man ”säger till”. Att erbjuda sig att hjälpa till när en knepig situation har uppstått. Just sådana regler och begrepp som respekt är svåra att göra konkreta. Samsyn om vad vi faktiskt menar är grunden, men lika viktig är fortsättningen: att prata om hur vi gör för att respekten ska bli tydlig för andra.

Ett halvår senare berättar biträdande rektor Malin Vejdal att det goda bemötandet med positiva beteenden håller i sig. Personalen har ett gemensamt språk och en samsyn kring vad gott bemötande är och har blivit ännu bättre på att agera för en trivsam kultur. Vid medarbetarsamtalen lyfter personalen sina kolleger och sitt arbetslag. De beskriver att de inte känner sig ensamma, att de alltid får hjälp av sina kolleger och att de är bättre på att bjuda in dem när något känns utmanande.

I svåra samtal har personalen blivit tryggare med varandra och använder sig av de strategier de fick öva på för att skapa ett gott samtalsklimat som gynnar eleverna. Det finns också en ökad samsyn kring vad skolans regler innebär, hur man pratar om reglerna och följer upp dem med eleverna. Skolledningen håller erfarenheterna vid liv genom att inför terminsstart och olika möten påminna om det arbete personalen gjorde förra läsåret. På så sätt vårdas och förvaltas det arbete som skett och skolans goda kultur har goda förutsättningar att leva vidare.

KÄLLOR

Henrikson, Oskar. (2017). Ensam eller stark: åtta principer för framgångsrika team. (Första upplagan). Stockholm: Natur & Kultur.

William R Miller & Stephen Rollnick (2012). Motivational Interviewing: Helping People Change. (Third Edition). Guilford Publications.

Praktiskt värdegrundsarbete

Se den som följer rutinerna
När människor får återkoppling på att de gör rätt i arbetet blir de mer benägna att göra samma sak fler gånger. Tänk på en rutin ni har på arbetsplatsen och en kollega som brukar följa den. Berätta för kollegan hur denna handling bidrar till att underlätta arbetet för gruppen.

Lyssna för att själv bli hörd
Ett effektivt sätt att visa en samtalspartner att du lyssnat och förstått är att flera gånger under samtalet sammanfatta det som sagts. Det hjälper dig också att hålla fokus, lyssna aktivt och sortera i informationen du får av den du pratar med. När den du samtalar med känner sig sedd och hörd ökar sannolikheten för att hen kan ta in det du vill berätta.

Ordningsregler
Formulera om ordningsreglerna så att de blir så konkreta att alla tolkar dem likadant. Hur omsätter ni detta i beteenden? Vilka beteenden behöver ni uppmärksamma och uppmuntra hos kollegor och elever för att kunna agera i enlighet med er värdegrund och era ordningsregler? Hur blir du en förebild för andra i ditt bemötande?

 

Läs fler

Malin Valsö

Malin Valsö

Leg. psykolog med bakgrund som skolpsykolog. Hon har skrivit flera böcker och driver Elevhälsokonsulterna med inriktning på organisations- och kompetensutveckling.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant