Kartläggning som utvecklar

Genom regelbundna tester kan lärare, speciallärare och specialpedagoger följa elevers läsförmåga över tid. Men hur kan testresultaten användas för att utveckla och stötta elevernas läsutveckling?

Linda Fälth.
Linda Fälth.

LegiLexi är en stiftelse som erbjuder lärare och specialpedagoger verktyg och material att använda i läsundervisningen. På deras webbplats finns bland annat digitala tester som elever i årkurs 1–3 kan göra och som prövar bokstavskännedom, fonologisk förmåga, ordavkodning, ordförståelse och läsförståelse.

Materialet är framtaget i samarbete med en grupp läsforskare vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet. Samtidigt är testerna bara en del av utbudet. Inbyggt i testresultaten finns även en framåtsyftande del, där lärare och specialpedagoger får konkreta och individuellt anpassade undervisningsrekommendationer.

Linda Fälth är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Växjö och är en av de forskare som varit med och utvecklat materialet. Tillsammans med sina kollegor studerar hon även hur de resurser som LegiLexi erbjuder används ute på skolorna.

– Vi vet att många lärare använder testerna eftersom varje användare registreras. Däremot har vi inte vetat hur lärare, speciallärare och specialpedagoger går vidare och använder våra rekommendationer och lästips, berättar Linda Fälth.

Enligt henne handlar LegiLexi inte enbart om att testa utan lika mycket om vad man gör sedan. Därför har det varit viktigt för forskarna att få bättre kunskaper om hur pedagogerna upplever den återkoppling som de får genom testerna, och i vilken mån de använder sig av rekommendationerna.

I ett antal nyligen genomförda studier har klasslärare, speciallärare och specialpedagoger bland annat fått svara på enkäter och blivit intervjuade. Resultaten är glädjande, menar Linda Fälth.

– Nu vet vi att rekommendationerna används och att de fyller en viktig funktion för såväl klasslärare som speciallärare och specialpedagoger.

”Att rekommendationerna fyller en funktion för mer erfarna lärare och speciallärare var en positiv överraskning.”

Studierna har också gett forskarna en bättre inblick i hur och i vilka sammanhang undervisningsrekommendationerna används.

– För lärarna är de framför allt ett stöd när de planerar kommande lektioner. Speciallärarna å sin sida använder rekommendationerna som underlag vid utvecklingssamtal om testresultaten med föräldrarna. De har stöd av rekommendationerna när de ger framåtsyftande respons och förklarar hur de kommer att arbeta vidare med barnets läsutveckling.

Speciallärare och specialpedagoger använder alltså LegiLexis verktyg både för att identifiera elever med behov av särskilt stöd och för att få en riktning på det kommande arbetet.

– Även i det kollegiala lärandet runt elever i behov av särskilt stöd uppger både speciallärarna och specialpedagogerna att man har nytta av undervisningsrekommendationerna. Det kan handla om fonologiska svårigheter eller läsförståelse, förklarar Linda Fälth.

En mer övergripande slutsats som Linda Fälth och hennes kollegor drar av de studier som gjorts är att specialpedagoger har störst nytta av materialet om eleverna får göra alla nio deltester.

– Ska man få en heltäckande bild av en elev bör man helst arbeta med alla delar. Som klasslärare kan man välja vissa deltester, men för att våra rekommendationer ska bli så spetsiga som möjligt, det vill säga ge rätt råd till rätt elev, är vårt tips att använda hela batteriet, säger hon.

Var det något som framkom i era studier som överraskade dig?
– Att rekommendationerna även fyller en funktion för mer erfarna lärare och speciallärare var en positiv överraskning. Jag hade nog väntat mig att materialet kanske främst skulle användas av nyutexaminerade. Även lärare med många år i yrket uppgav att materialet gett dem nya, forskningsbaserade sätt att tänka kring sina elever.

LegiLexi har fokus på läsning. Efter önskemål från framför allt speciallärare lanseras dock även tester och verktyg kring stavning. Linda Fälth tror att den nya delen framför allt kommer att användas just av specialpedagoger för att identifiera var i stavningsutvecklingen en viss elev befinner sig. Precis som med de digitala lästesterna är målsättningen att det även ska finnas inbyggda undervisningsrekommendationer.

– Testerna kommer troligtvis att angripa stavning på två olika sätt. Dels får eleven stava själv, dels se flera stavningsvarianter av ett ord och välja den rätta. Som specialpedagog kommer man att kunna samköra de olika testerna och på det sättet komma åt elevens stavningsutveckling.

– Skrivutveckling och läsutveckling går hand i hand och genom att även erbjuda en stavningsdel blir LegiLexi ett mer komplett verktyg, säger Linda Fälth.

Linda Fälth och hennes kollegor har även gjort studier av hur assisterande teknik kan användas som stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter, och i vilken mån sådan teknik har någon påverkan på läsförmågan.

 – LegiLexi är främst kopplat till träning av läsförmågan och tar inte upp det kompenserande spåret. Samtidigt behöver det ena inte utesluta det andra. Vi har gjort olika studier med äldre elever där resultaten pekar på att eleven inte tappar i läsförmåga genom att använda assisterande teknik. Det kan förmodligen förklaras av att eleven, genom att använda olika appar och verktyg, befinner sig i ett ”textsammanhang” i större utsträckning än om hen inte hade haft möjlighet att kompensera.

Enligt Linda Fälth är det viktigt att lästräningen fortgår med de yngre eleverna, även om assisterande teknik kan introduceras tidigt. Hon lyfter fram några appar som hon tycker är särskilt användbara i skolan.

– ClaroSpeak är en avancerad talsynteslösning som kan läsa upp texter med naturliga människoröster. Vi tänker ofta att texter är något vi läser, men vi kan ju även ta till oss texter via öronen, till exempel med en bra talsyntes.

– Prizmo är ett annat enkelt och smidigt verktyg som skannar in en text och sedan läser upp den. Eleven kan till exempel fota av ett mattetal och sedan lyssna till det. Ytterligare ett tips på en användarvänlig app är Claro ScanPen. När man startar appen kommer man direkt i kameraläge. Eleven fotar sin text och får den uppläst. Inga bilder sparas, utan varje gång eleven tar en ny bild försvinner den första.

De här tipsen är exempel på text till tal-appar. Även för elever som har svårigheter att omvandla tal till text finns bra verktyg.

– De fungerar tvärtom och är ett stöd för elever som har kämpigt med skrivandet. Apparna omvandlar alltså talet till text. En app som vi använt i flera studier och som fungerar väldigt bra är ClaroSpeak Plus. Men man ska komma ihåg att även dikteringsfunktionen som finns inbyggd i en iPad räcker långt, säger Linda Fälth.

Carl-Johan Markstedt

Carl-Johan Markstedt

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant