Konsten att erövra de skrivna orden

Att lära sig läsa, förstå vad man läser och läsa med flyt kräver en hel del. Många elever har redan kommit långt innan de börjar skolan medan andra behöver stöd och tid för att utvecklas. Inte minst gäller det att hitta en balans mellan förmåga och utmaning som ger en lagom ansträngande utveckling.

När eleverna börjar skolan möter de en värld full av lärande och nya utmaningar, inte minst när det kommer till läsutveckling. Många elever läser utan problem redan före årskurs 1 och grunderna för att uppnå god läsförståelse börjar också långt före första skoldagen.

The simple view of reading (Gough and Tunmer, 1986) visar att läsning är lika med avkodning plus språkförståelse vilket innebär att barnen måste ha med sig en hel del innan de börjar skolan om läs-, skriv- och övrig inlärning ska gå som förväntat.

Avkodningsdelen kräver att eleven kan uppfatta och minnas de små ljudenheterna och kunna sätta ihop eller dela på orden de läser och skriver. Vi kallar det vanligtvis att elever lär sig ljuda eller knäcker den berömda läskoden.

”Läsning är lika med avkodning plus språkförståelse.”

Ordet ”språkförståelse” i ekvationen syftar på den språkliga förmågan. Att vara uppmärksam, lyssna, analysera och förstå vad som sägs. Att kunna förstå och använda sig av ett stort och varierat ordförråd ingår i detta. Liksom att uttala alla språkljud med en god och snabb artikulation samtidigt som meningsbyggnad och den grammatiska strukturen ska vara utförlig och flyta utan ansträngning. Både när man pratar och senare skriver. Grunden för den språkliga förmågan läggs tidigt och bör vara stabil då barnet börjar skolan.

På senare år har man även insett att det finns en tredje, nog så viktig del, i ekvationen. Barnet behöver ha förstått vikten av att läsa och skriva. Vad är meningen med böcker och bokstäver egentligen? Genom att leka med läsning och skrift men framför allt genom att omgivningen läser för barnet och att barnet ser andra läsa och skriva byggs grunden redan före skolstart. Barnet har redan tagit steget in i berättelsens värld och förstår poängen med det.

Böcker och högläsning är viktigt då böcker rymmer tusentals olika ord. Ord som barnet behöver ha för att kunna förstå och dra nytta av skolans många olika texter. För att förstå skolans alla nya ord behövs en grund stå på och för att förstå nya slags texter behöver man lära sig nya ord.

Att bygga en djup ordkunskap är en viktig nyckel för att öka läsförståelsen. Med detta menas att varje ord ger ett nät av information. Det handlar inte bara om hur ordet stavas eller vilka bokstäver det består av utan mer om vad ordet innebär i praktiken och hur det kan kopplas till tidigare erfarenheter. Då kan man associera till vad det betyder, hur det används, var man hört ordet förut, vad det hör ihop med, hur det känns och mycket annat.

Djup ordkunskap behövs för att kunna hitta rätt ord snabbt när det behövs, men också för att förstå ordet i olika sammanhang. Vad innebär till exempel ordet ”varelse”? Tänker jag på en varulv med sträv päls som är ond och vrålar i månskenet? Eller tänker jag på alla jordens varelser med olika djur och människor? Att under hela skoltiden strukturerat jobba med djup ordförståelse är en nödvändig språklig övning men också en förutsättning för att öka elevens läsförståelse.

”Böcker och högläsning är viktigt då böcker rymmer tusentals olika ord.”

Vilka ord ska man då fokusera på? På nivå 1 i ordförrådet finns de enkla orden, de man kan förutsätta att eleven har med sig, vardagsord och talspråkets ord. Där har elever med språkstörning inte sällan ett enklare ordförråd att utgå ifrån och de lär sig också nya ord långsammare än sina klasskamrater. Därför bör man även ta upp enkla ord från nivå 1 och ge en extra förklaring eller dubbelkolla så att eleven förstår.

Ord på nivå 2 utgörs av de ämnesövergripande skolspråkliga orden. Ord som finns i alla ämnen och som man måste förstå för att kunna följa med i undervisningen. Det kan vara: anta, tolka, beskriva eller sammanfatta men också ord som: bero på, skillnad eller sammanlagt. Matematikens begrepp förklaras exempelvis med: mindre och större, först och sist, varken eller.

De ämnesspecifika orden finns på nivå 3 och är viktiga för ett eller ett par ämnen samtidigt som de ofta är helt nya för eleven. Exempelvis ord som atomer eller tidsålder. Det knepiga är att vi ofta använder ord från nivå 2 för att förklara nya ord på nivå 3 vilket gör det nödvändigt att hela tiden jobba med att förklara skolspråket för eleverna.

När vi möter en elev med inlärningssvårighet är det alltså bra att inte enbart fundera över den tekniska läsförmågan utan även se till den språkliga förmågan och barnets vana vid böcker och skrift. Läser man i elevens familj och är eleven van vid skrift och läsning sedan tidigare? Om inte? Är detta något vi kan hjälpa eleven att få tillgång till?

Mellan fem och åtta procent av alla elever eller närmare två elever i varje klass har någon form av språkstörning. En del av dem har även dyslektiska svårigheter men långt ifrån alla. Elever med språkstörning är en osynlig riskgrupp och tyvärr är kunskapen om funktionshindret ofta låg.

”För de här eleverna räcker förmågan inte till när kraven blir för höga.”

En språkstörning som ger eleven svagt ordförråd, förenklad grammatisk förmåga eller ett instabilt artikulatoriskt system påverkar inlärningen negativt. Det påverkar förmågan att förstå vad läraren berättar, förstå vad som står i texten och kunna dra egna slutsatser utifrån vad som diskuteras.

De svårigheter som märks och hörs i förskoleålder eller på lågstadiet – med uttalssvårigheter och förenklade meningar – minskar allteftersom eleven blir äldre. Men svårigheterna försvinner inte. De överförs istället till läsförståelse och skrivförmåga, liksom till elevens förmåga att uttrycka sig och tolka vad lärare och kamrater pratar om. Samtidigt ökar kraven på att klara allt större textmassor med läsförståelse, ordförståelse och hörförståelse för varje årskurs och under mellanstadiet kan språkstörningen återigen ge eleven svårigheter.

För de här eleverna räcker förmågan inte till när kraven blir för höga. Eleverna gör så gott de kan och klarar men när orken tar slut tar de flesta elever till strategier för att komma undan det som blir dem övermäktigt. En del blir utåtagerande, andra ledsna och många tystnar helt.

När det råder för stor obalans reagerar våra elever inte sällan där de är som mest sårbara och det kan också ge oss en indikation på vad som kan vara extra utmanande för en enskild elev. Har eleven svårt med känslokontroll kan hen få ett extra utbrott. Har eleven svårt med avkodning hoppar bokstäverna runt. Har eleven svårt med att fokusera ger hen kanske upp helt.

Att stötta elever som kämpar på det här sättet är viktigt och det finns mycket vi kan göra genom att skapa en språkligt anpassad lärmiljö som underlättar för eleverna.

Det handlar inte bara om bildstöd och kompensatoriskt material utan också om att ge utrymme med extra tid att uttrycka sig liksom att arbeta med förförståelse av nya ord inför ett nytt ämnesområde.

De barn med kommunikativa svårigheter som jag mött genom åren bär ofta på en inre stress som skapats av den obalans som råder mellan de förmågor eleven har och de krav vi ställer. För att kraven ska bli hanterliga med utmaningar på rätt nivå behöver vi kartlägga elevens styrkor och svagheter gällande språk och kommunikation, teknisk avkodning och läsning, socialt samspel, kognitiva funktioner, uppmärksamhet och fokus.

Om vi som finns runt eleven kan se över hur elevens hela tillvaro fungerar kan vi också skapa förutsättningar så att orken räcker hela vägen. I såväl skolan som hemma.

Det kan handla om att lägga in korta vilostunder för återhämtning, se till att eleven inte sitter bredvid den klasskamrat det ofta blir bråk med eller att eleven får arbetsro när klassen ska räkna mattetal.

Vi kan fundera över när intensiv lästräning med speciallärare fungerar som bäst och se över detta med läxor. När de ges, hur många de är eller om de krockar med någon fritidsaktivitet som är viktig för eleven. Att ge extra uppgifter för att träna det som är svårt är kanske inte alltid den bästa åtgärden och finns det i så fall någon där hemma som kan stötta?

Med en gemensam plan känner eleven att vi tar hänsyn till vad som också ger bra och roligt energitillskott. Det skapar balans och välmående som också främjar all slags inlärning.

Barn kan klara stress rätt bra under en kort period …

… men inlärningen fungerar bättre med pauser för återhämtning.

Att anpassa lärmiljön utifrån barnets förmågor kan göras på många olika sätt.

Prev
Next
Referenser

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. (Upplaga 1.) Lund: Studentlitteratur.
Gough,P. and Tunmer,W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6–10.
Organisation for economic cooperation and development. Hallin, A.E. (2019).
Förstå och arbeta med språkstörning. (Första upplagans första tryckning.) Stockholm: Natur & kultur.
Sjöberg, C. (2020). Språkstörning hos barn 3–7 år. (Första upplagan.) Stockholm: Gothia Fortbildning.

 

Läs fler

Catarina Sjöberg

Catarina Sjöberg

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant