En varm mule sprider lugn

I Skövde kommun används hästar för att ta elever tillbaka till skolan. Inte bokstavligt men bildligt. Lärande med elev och häst i samspel har visat sig vara mycket framgångsrikt.

Det tar bara fem minuter att gå från ridskolans lite leriga gårdsplan, genom allén förbi alla hästhagar till en klippt gräsväg som leder in i en skogsdunge. Men när man kommer fram till gläntan där Lärande med elev och häst i samspel, LEH håller till, känns det som att komma till en helt annan värld. Här är lugnt och mysigt mellan de höstglada träden trots den mulna och småregniga dagen. Pumpor, halmbalar och andra halloweendekorationer som Skövde kommuns dagliga verksamhet har satt upp förstärker den välkomnande känslan.

Framför vindskyddet i trä brinner en liten lägereld och på varsin sida om den står två stadiga fjordhästar, helt obrydda av röken. De bidrar med lugn energi och stöd till Maja och Albin som sitter på varsin träbänk inne i vindskyddet och jobbar med matematik respektive engelska. Maja, som går i årskurs 8, håller på att räkna ut hur mycket hö Valdo, hästen vid hennes sida, äter om dagen och hur många kilo det blir i veckan och i må­na­den. Resultatet redovisar hon på en tallinje.

– Jag älskar att komma hit. Jag kan inte koncentrera mig i skolan men här kan jag. Här är tyst och lugnt och Valdo gör så att jag också blir lugn, säger hon.

Maja brukade komma till LEH i årskurs 5 och har nu återigen behov av att få ta del av insatsen.

– Att jag får komma hit varje torsdag gör att jag har något att se fram emot måndag till onsdag och sedan gör energin som jag får här att jag klarar fredagen, säger hon.

Albin går i nian och har kommit hit en gång i veckan i fem år. I dag har han jobbat med att para ihop svenska och engelska ord. Precis som Maja tycker han att det är skönt att komma till LEH. 

– Det får mig att koppla av. Man slipper stress här och hästarna ger mig energi. Jag tycker mycket om djur, de ger mig glädje, säger han. 

Bredvid Albin står hästen Thåle. Albin gillar honom bäst för han har lite mer energi än Valdo. Det här med hög och låg energinivå och vad vi känner och utstrålar är något som Anita Jakobsson och Merja Repo, pedagogerna bakom LEH, pratar mycket om med sina elever.

– Vi visualiserar kring olika energier, känslor och interaktioner med hästens hjälp. Hästarna speglar oss människor så bra. Vi tittar till exempel på vad som händer om hästen blir spänd och vad vi kan göra om vi blir spända, säger Anita. 

Sedan 2017 arbetar Anita Jakobsson och Merja Repo med verksamheten Lärande med elev och häst i samspel som anställda inom kommunen på 90 procent – som i realiteten blir mer än heltid, ”vi är eldsjälar som brinner för det här”. Skolor som vill ta del av insatsen för någon av sina elever ansöker om en plats. Skälen varierar. Det kan handla om skolfrånvaro, svårigheter med koncentration eller socialt samspel men också om låsningar och dåligt självförtroende när det kommer till olika skolämnen. Anitas och Merjas uppgift blir att tillsammans med hästarna, som hyrs av Skövde Ryttarförening, hitta en pusselbit som kan bli nyckeln till en positiv förändring. 

Till sin hjälp har de Heléne Tannerborg som är samordnande specialpedagog i Skövde kommun. Hon handleder Anita och Merja, agerar bro mellan dem och skolorna medan elevernas insats pågår och ger vid behov skolorna handledning och stöd i det fortsatta arbetet efter insatsens slut.

Anita Jakobsson och Merja Repo menar att det finns många likheter mellan hästen och andra djur när det kommer till att agera stöd. Hästen, liksom andra djur, dömer inte och känns därför trygg att interagera med och läsa högt för. Men hästen är också annorlunda eftersom den är så stor och inte är riktigt lika mån om att vara till lags som till exempel en hund är. Den går också att sitta på, vilket många barn upplever som tryggt och behagligt. En del elever som kommer till LEH har som vana att springa iväg om något händer, men sitter man på en trygg hästrygg är att springa iväg sällan det första man tänker på. För andra barn är känslan av hästens rörelser avslappnande och lugnande.

– Vi hade en elev som hade svårigheter att sitta still men som somnade så fort hen kom upp på hästryggen, säger Anita Jakobsson och ler vid minnet.

Först undrade hon och Merja Repo hur det skulle gå att bedriva undervisning med ett sovande barn men de lärde sig snabbt att efter tuppluren på hästryggen var eleven mottaglig för lärande.

För ytterligare andra barn hjälper hästens rörelser till att göra lärandet situationsbaserat.

– Ibland kan ett barn sitta på hästryggen och ljuda ihop bokstäver i takt med hästens skritt. När det är dags att öka takten i ljudningen byter vi till en annan häst som rör sig snabbare, berättar Merja.

Eftersom detta är sista gången för Albin och Maja hos LEH före höstlovet avslutas dagen med en tipspromenad till häst. Frågorna handlar om konsumentkunskap och blir ett litet test av vad de kan om budget, lön, utgifter och reklamation och annat. Anita och Merja leder hästarna och hjälper till med svaren vid behov. Majas penna fungerar inte i duggregnet så Albin får låna ut sin. Samarbetet mellan alla sex deltagarna i aktiviteten fungerar felfritt. När tipsrundan är slut kan de nöjda och stolta över dagens insats vända näsor och mular hem mot stallet. 

Verksamheten Lärande med elev och häst i samspel tillhör sektor Barn och utbildning inom Skövde kommun och riktar sig till kommunens grundskolor, inklusive särskolan. Nytt för den här terminen är att gymnasiesärskolan ingår. Grunden till dagens verksamhet lades 2015 när Merja Repo och Anita Jakobsson arbetade som barnskötare i grundsärskolans fritidshem. De startade då med hjälp av stiftelsepengar en ridgrupp för barnen i särskolan på fritidstid och upptäckte att motivationen ökade och eleverna blev kommunikativa då orsak–verkan blev tydlig med hästen som motivator.

– Barnen höjde sin energinivå, tittade upp och började smacka för att få hästen att röra på sig. Som hästtjejer visste vi ju vad umgänget med hästar gör med oss människor, men detta var ändå inget som vi hade förväntat oss, säger Merja och får medhåll av Anita.

– Det var en riktig wow-upplevelse, konstaterar hon.

Merja Repo och Anita Jakobsson började dokumentera allt som de gjorde med barnen och hästarna och bjöd in ansvariga politiker och avdelningschefer i syfte att kunna permanenta verksamheten och göra den till en del av den ordinarie undervisningen inom grundsärskolan.

Politikerna och cheferna lät sig övertygas och såg dessutom möjligheten att utöka verksamheten till hela avdelningen för grundskola. 

Kritik har framförts av bland andra Malin Gren Landell, förra regeringens särskilda utredare om problematisk skolfrånvaro, mot att använda metoder som LEH som inte är vetenskapligt beprövade. 

– Det är klart vi önskar att det fanns mer evidens och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, söker fortlöpande medel kring forskningssamverkan. Men om vi kan hjälpa några elever från att hamna i ett utanförskap är det värt att fortsätta oavsett evidens, tycker Anita Jakobsson och får medhåll av Merja Repo. 

En som har mycket goda erfarenheter av att ta hjälp av LEH är Kristin Vinnerheim. Hon är skolkurator på Billingskolan och arbetar med elever som har hög frånvaro.

– Jag har haft flera fall där LEH har varit en väldigt framgångsrik insats för att få tillbaka eleverna till skolan, säger hon.

Specialpedagogen Heléne Tannerborg, som samordnar insatserna, tror att framgångarna beror på att Anita Jakobsson och Merja Repo är duktiga på att hitta alternativa sätt att lära ut skolämnena på. Ofta med hjälp av hästen. Det kan handla om allt från att hitta en ingång till geografiämnet genom att prata om engelska ponnyer, till ämnena biologi och hem- och konsumentkunskap genom att prata om hästens matsmältningsorgan och näringsbehov i jämförelse med människans, till programmering och matematik genom att bygga en hinderbana i ridhuset. Men också, och kanske framför allt, på att både de och hästarna är så bra på att arbeta med relationsskapande pedagogik.

– Merja och Anita är fantastiskt duktiga på att bemöta eleverna och hitta nycklar som hjälper dem att lyckas, säger hon och tillägger:

– Och det är underbart att se när hästarna lägger sina mular på elevernas axlar och får dem att känna sig omtyckta.

Lärande med elev och häst i samspel

Insatsen är förebyggande, främjande, stödjande och åtgärdande. 

Insatsens omfattning och varaktighet varierar samt individanpassas utefter elevens mål. 

Den kortaste insatsen hittills bestod av sju tillfällen och den längsta fem år. Vanligast är 1–2 terminer.

Ett tillfälle är vanligtvis 2,5 timmar per vecka. 

De flesta elever kommer ensamma men grupper med upp till tre elever förekommer.

Elevens måluppfyllelse är grunden för planeringen. Samverkan sker kontinuerligt med arbetslag, rektor och elevhälsan. Efter varje tillfälle skickas dokumentation i form av text och bilder som skolan kan använda sig av i arbetet med att hitta pusselbitar som gynnar eleven.

Elevers rätt till extra anpassningar och/eller särskilt stöd enligt skollagen ligger till grund för verksamheten.

 

Johanna Ulrika Orre

Johanna Ulrika Orre

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant